Nämen, Lillstrumpa???

Lätt omtöcknad, någonstans vid trädgränsen på mitt tvättberg, hittade jag Lillstrumpa och Syster Yster. De verkade ha blivit boffare, för de hade marinerat sina näsor med cykelbrallorna jag hade när jag spinnade till Kilimanjaro.

Jag frågade dem om tiden med Staffan Westerberg, men fick bara ett sluddrigt svar som gick ut på att den gubben brukade köra upp fingrarna i deras själar.

Jag ville inte höra mer, utan tvättade , centrifugerade och manglade dem. Sedan fick jag lite dåligt samvete och insåg att det är det här som är vår världs problem. När vi hör om folk som utsatts för övergrepp stoppar vi popcorn i örat och tuggar i oss resten av popcornen från skålen samtidigt som vi tittar på TV4.

”Förlåt mig, Lillstrumpa. Förlåt mig, Syster Yster”, sa jag. Jag strök dem medhårs med ett fingervarmt strykjärn, vek ihop dem och la dem i en byrålåda där inget ont kunde nå dem.

Bara två maskiner kvar och jag är fortfarande fullt normal. Känns betryggande.

About these ads

2 kommentarer

Filed under Surrealism och ovanligheter

2 responses to “Nämen, Lillstrumpa???

  1. Vet inte om dagens tvättpass kan skötas som vanligt eller om varje plagg kommer att ge mig sin alldeles egna historia. Och jag som planerat att äntligen tvätta den där lustiga tröjan med långa ärmar som jag fick av en farbror i vit rock. Den har nog en massa spännande att tala om…kanske bäst att tjuvboka söndagspasset också…

  2. Tvillingen >> tvätta den inte. När jag gjorde det krympte den väldigt mycket. Kände mig liksom inlåst efteråt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s