Helig?

När jag häromsistens hörde en kardinal antyda att sexövergreppen och pedofilin inom katolska kyrkan bottnade i homosexualitet höll jag på att kräkas.

”Många psykologer och psykiatriker har visat att det inte finns någon länk mellan celibatet och pedofili medan åter många andra har visat, enligt vad jag har blivit underrättad, att det finns ett samband mellan homosexualitet och pedofili”

Så, det är inte det faktum att präster förtrycker sin egen sexuella drift som gör dem till barnvåldtäktsmän – det är det faktum att de är homosexuella. Fantastiskt.

Förra året mötte jag en vacker kvinna. Hon hade något år tidigare gift sig med en annan kvinna. Nu pratade vi om hennes arbete med att hjälpa de som ingen tycker om, en bespottad grupp i samhället. Varje dag och många kvällar och nätter slet hon med att hitta en väg för dem att bli accepterade, men också att förstå resten av samhället. Någon dag tidigare hade en anonym fegis sprayat ned deras lokal och hon satt nu moloken, men full av beslutsamhet, mittemot mig. Hon var oerhört vacker där och då.

Vad hade det med hennes val att älska en annan kvinna? Absolut ingenting. Hon var vacker för att hon var en vacker människa.

På samma sätt har naturligtvis inte homosexualitet något att göra med att en del katolska präster våldtar barn. Det valet och den driften är en styggelse och ett fult brott. Det är också, trots en sent påkommen förändring i det oerhört sekulariserade pr-arbetet, en stor, stor fläck på katolska kyrkans vapensköld.

Självklart är inte katoliker som grupp för att våldta barn. Alla män slår inte kvinnor. Alla muslimer tror inte att ett bombbälte är en genväg till himmelen och alla judar är inte kroknästa banditer. Den som väljer att beskylla en hel grupp summariskt är illa ute. Här kan vi återigen poängtera att homosexuella inte är mer benägna att våldta barn än heterosexuella är. Människor är människor. En del är svin – och det oavsett om de är katoliker, bögar, medel-Svenssons, muslimer eller något annat. Det är inte gruppen, det är individen som är ond.

Och – jag vill inte att hela katolska kyrkan ska klä skott för det här. Även om dess ledning verkar vara mer än lovligt fylld av dåliga människor.

Jag tror att en förkrossande majoritet av alla inom katolska kyrkan är goda människor. Att deras hjärtan är vackra, precis som en förkrossande majoritet av alla människor är god i grund och botten.

Däremot är jag oerhört tveksam till toppen i katolska kyrkan. Deras ovilja att hantera det här och försöken att skyla över det har däremot inget med religion att göra. Det är vanlig korruption och maktfullkomlighet. Den finns i alla grupper i samhället och det är också något jag känner starkt i det här. Katolska kyrkans ledning låter det hända för att de älskar sin position mer än de älskar de barn som är vår framtid. På pappret står de för godhet och något bättre, men i sanningens ögonblick är de ryggdunkande och korrupta fegisar. Det är beklämmande och vämjeligt.

Jag har många gånger sagt att det är lättare att tro på Gud än kyrkan. Det finns en skönhet i särskilt Jesus budskap (åtminstone som det är översatt till svenska), men kruxet är att det budskapet och monopoliseringen av att vara den goda kraften har ägts av en organisation som i många år systematiskt har blundat för ett av de fulaste brott som finns.

För att bevara sin makt på jorden har kyrkan valt att gömma undan vidriga brott mot dem som, enligt deras egen frälsare, hör himlen till. Det är vidrigt att en kyrka som predikar godhet och talar om himmelen låter små barn bli anonyma offer och sedan låter de som förstört dem fortsätta predika. Snacka om att vandra i dödsskuggans dal moraliskt.

Det är också vedervärdigt att man låter sina egna – högst sekulära – maktsträvanden stå i vägen för att göra bot och bättring. Man predikar för över en miljard människor. De tror. De gör sitt bästa. Samtidigt är deras symboler ett bländverk. Det vackra som kyrkan kunde vara är en solkig fasad som ursäktar brott mot vartenda av de heliga budord som de visar upp.

Därför är det så svårt att tro på kyrkan. När de fångas med byxorna nere (eller prästklänningen uppdragen) pekar de finger och skyller ifrån sig. Vari ligger bikten: ”Gud, jag har syndat. Det var bögarnas fel. Amen.”

Vidrigt. Sorgligt. Oheligt.

Det kanske finns en Gud. Kanske vandrar jag en dag i ett paradis. Jag vet inte och det är inte det som jag diskuterar här. Men, om det gör det så vet jag att jag där kommer att möta kvinnan som hjälpte de svaga. Jag kommer att möta alla de barn som fick sin barndom skändad av vidriga våldtäktsmän.

Däremot är jag rätt säker på att många av de upphöjda representanterna för katolska kyrkan som blundade och ljög istället får äran att komma till en betydligt varmare plats, där de inte kan räkna med några silkesvantar.

Amen.

About these ads

8 kommentarer

Filed under Vardagsbetraktelser

8 responses to “Helig?

  1. Du skriver:

    ” Jag tror att en förkrossande majoritet av alla inom katolska kyrkan är goda människor. Att deras hjärtan är vackra, precis som en förkrossande majoritet av alla människor är god i grund och botten.”

    Gott så – men om godheten övergår i flathet och oförmåga att uttrycka missnöje kring sakernas tillstånd, dogmer och annat som inte hör hemma i godhetens trädgård – hur kommer det sig att de biter sig fast, att de stannar kvar – isch… jag hade stuckit för längesen (om jag inte varit för rädd, indoktrinerad eller haft andra starkare intressen)

  2. Johanna Wistrand

    De vanliga människorna kanske stannar kvar i Katolska kyrkan för allt gott den lägger mycket tid på. Kyrkan är som alla människor: har både gott och ont i sig. Man kommer inte undan det. Och om det onda visar sig så tydligt som här, varför ska man lämna en hel kyrka för det (om jag förstod din kommentar rätt, Peter)? Man kommer inte undan det ändå eftersom ont och gott finns överallt. Däremot ska man självklart sätta ner foten, säga ifrån, alarmera. Berätta och visa på det som skadar, omedelbart.
    .

  3. Johanna – för mig är inget samfund, ingen förening, inget parti bättre än dess medlemmar, sammantaget.

    Däremot tror jag starkt på att gudstro och andlighet kan utövas i icke-religionsanknutna sammanhang. Till det behövs inga dogmer, ingen liturgi, inga symboler, påbud eller regler….

    Har som exempel valt att lämna Svenska Kyrkan – en sammanslutning jag inte finner lämplig för mig, så länge de inte får ordning på sin syn kring kvinnor och homosexuella. Just ett sånt samfund borde (enligt min bok) vara föregångare i samhället – och inte de räddaste

  4. Intressant diskussion. Jag måste ta reda på mer om hur människor i katolska länder reagerat.

    Den plötsliga pudeln som kyrkan gör tyder på att de får mothugg och inser att vreden är stor. Tidigare har de verkligen knuffat undan det här och köpt sig fria, det verkar inte fungera längre.

    Men, absolut. Att inte reagera på det här är förstås oacceptabelt.

    Det här får läsas vidare om…

  5. Har själv rötterna i ”det katolska”, även om jag vare sig är troende eller prakticerande. Har ibland ganska intressanta – och emotionella – diskussioner med släktingarna visavi allt som har med katolicismen att göra.

    Min åsikt är att ledningen för länge sedan skulle ha levt upp till sin ”höga moral” och rätt och slätt tagit avstånd från alla vidrigheter begångna i kyrkans namn, samt bett planeten och drabbade om ursäkt!

    Tyvärr är det med denna som med liknande företeelser (oavsett det gäller stora företag, offentliga eller privata institutioner av allehanda slag… osv): man har en ”kåranda” och erkänner ytterst ogärna egna felaktigheter eller misstag. Ju mer makt och inflytande, desto mer självgodhet och ovilja att framstå som mänskliga…

    • Jag tror att du har väldigt rätt, Robban. Kårandan och korruptionen som ofta följer i dess spår finns överallt. Sällan med så här vidriga följder, men tyvärr tycks det mig som om människan nästan alltid med makt också tillskansar sig en mycket dålig personlighet.

      Sorgligt…

  6. Jag håller med dig eftersom jag är en vampyrjägare och jag vill ha kontakt med alla som känner, eller som känner någon som känner en vampyr. Kontakta mig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s