Grå, grå och så paraplylindring

Tisdag morgon. Så grått att det inte finns några konturer. Regnet är allt som hörs. Det är för tidigt när jag stryker längs dystra fasader och försöker komma undan. Det går inte ens sådär. Jag är genomblöt, dyngsur och har förlorat både frisyr, leende och hopp innan klockan 07.25.

Jag trampar på utan adress i en grå, grå dag. Regnet förblindar och jag hukar.

Så finns det där. Ett litet paraply i din hand. Du sträcker ut det och skyler mig från det kalla och blöta. Du är ett leende och en stark arm som slåss mot ovädret för mig idag.

”När regnet faller på dig, då är jag ditt paraply, det lovar jag dig”, säger jag och blinkar bort regnet som skulle kunna vara tårar. Hon får dagens enda leende.

”Tack för att du är min vän”, säger jag sen och fryser lite mindre samtidigt som jag ser en försiktig kontur avteckna sig mot horisonten. Jag tror att det är en bättre dag som så sakteliga närmar sig.

About these ads

Lämna en kommentar

Under Kärlek och andra känslor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s