På väg hem genom en stad som är sedvanligt regnberedd – det är ju trots allt midsommar på ingång – är jag rätt nöjd. Midsommar behöver förresten inte märkas ut i kalendern, det räcker att se på den smutsgrå himlen så vet jag när det är dags.
– Vad har du i påsen, frågar plötsligt någon som inte finns i verkligheten, men väl i den här bloggposten för annars vore det svårt att få till en dialog.
– Framtiden och dåtiden, svarar jag och visar upp dagens inköp från In-ex. Pennor, block, gouachefärger och lite annat smått och gott.
– Jaha, så du målar?
– Det var mer än 80-talsgrej, erkänner jag, men nu ska den återupplivas. Dock helt utan 80-talspastell.
– Så, det är dåtiden och framtiden, frågar personen. Men, var är då nuet?
– Överallt, hela tiden, svarar jag och fortsätter mot min återupplivade ateljé.
Word up, Anjo 
Ok, du är på banan, nu väntar jag på resultat 🙂
Tjata… Jag väntar på rätt ögonblick 🙂