Ofrälst flowflanör

Jag har haft en något stormig relation med kyrkan i mitt liv. Som pytteliten lär jag ha dumpat lite last under mitt eget dop, jag blev relegerad från söndagsskolan och som den drama prince jag var i sexårsåldern hotade jag helt sonika att lämna barnkören om jag inte fick sjunga solo.

Jag har sedan dess blivit lite coolare och har en högst personlig tro, men fortfarande vill jag helst inte pådyvlas några andras trossatser.

Det gäller inte minst när jag pulspromenerar.

Det gjorde jag idag och jag hade precis fått upp ett grymt flow längs Delsjövägen. Momentum var ordet, sa Bull. Då bryter en ambulerande frälsare in i min gångriktning och drar fram en genväg till paradiset i A6-format.

Jag hinner inte ens stanna utan gör en elegant sidomanöver och fortsätter. Mot Olskroken, i min bok. Mot helvetet då jag inte ville ta emot deras frälsning, enligt deras bok.

Fast, en sak gjorde mig lite nyfiken. Vilken kyrka kom de ifrån? De var inte så nördigt propra som vittnen och mormoner ofta är när de överfaller vanligt folk på gångvägar. Snarare lite slitna. Måste varit new age eller scientologer eller något i den stilen. Tur att jag inte stannade. Givet att jag var andfådd och led av vätskebrist så hade en dos av deras sagor lett till en dödlig skrattattack där och då.

Fast, hade jag hamnat i himlen eller helvetet om jag skrattade ut dem? Eller, om det nu var scientologer – hade rymdkejsaren pucklat på mig då?

2 reaktioner till “Ofrälst flowflanör

  1. Har haft Vakttornets supporters på besök. De kommer nog aldrig tillbaka.

    Mötte en lika starkt brinnande själ när jag grävde i färskpotatisen hos Willys på Wieselgrensplatsen i lördags. En dam rekommenderade mig tråget med potatis där hon rotade, och inte det dit jag var på väg. ”Här finns de bästa potatisarna” förkunnade hon. ”Stora och fina” fick jag veta. ”Det vet jag som gammal husfru” förklarade damen.
    ”Det kanske är bäst att lyssna på dig. Själv är jag bara gammal kock”, svarade jag.
    Damen drog sig urskuldande tillbaka in i skuggorna och blev ett med väggen.
    Ännu en mikroseger över legionerna av vardagspretton.

  2. Hahahaha. Så skönt. Det är som när en nätverksidiot försökte sälja telefonabonnemang till en förening där jag var kassör. De var så billiga för att de inte använde reklam i sin marknadsföring, menade han ivrigt.
    ”Du vet väl att reklamen kostar si och så många miljarder. Utan den blir det billigare. Det förstår ni, va?”
    ”Eftersom jag jobbar med reklam får jag nog svara nej på den frågan”, replikerade en annan.
    Han insåg, trots att han var en nätverkspajas, att spelet var kört och jag log större än stort.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s