Anonyma kockkatastrofer

Mötet gick bra. Det kändes bra att slutligen sträcka vapen. Erkänna det jobbiga. Vi satt i en liten fyrkantig ring och var nervösa.

– Hej, jag heter Andreas och är en kockkatastrof.

– HEJ, ANDREAS, ropade mötet.

– Jag råkade överdosera vitlöken i min yoghurtsås igår och idag märkte en kund det när vi talade i telefon.

Jag satte mig ner. En liten spenslig man i kockmössa reste sig upp och tog till orda.

– Hej, jag heter Dennis och är en kockkatastrof.

– HEJ, DENNIS, ropade jag och resten av mötet.

– Jag gråter när jag skalar…

Han tvekade, tittade ner i golvet, skämdes, tittade upp, svalde hårt och viskade, nästan ljudlöst:

… banan.

Efter det var isen bruten. Inget kändes för skämmigt. En man erkände att han lade ner teskedarna med socker i mixern, vilket skapade en explosion. En annan sa han försökte värma ugnen till 225 grader, men inte fattade att det avsåg temperaturen inne i ugnen. Med flera. Och så vidare.

Efteråt frågade någon om vi skulle äta middag hos honom en kväll i veckan. Alla tystnade och sen gick vi åt skilda håll i jakt på snabbmat.

2 reaktioner till “Anonyma kockkatastrofer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s