Tidigare i veckan snubblade jag över en uppmaning om att blogga om Gud. Tja, varför inte?
Låt mig direkt säga att jag tror på Jesus kärleksfilosofi. På samma sätt tror jag på Plura, Buddha, Nalle Puh och Kakmonstret. Men, också Abraham Lincoln som sa så här:
Det är inte antalet år i våra liv som räknas, utan livet i våra år.
Egentligen är det oväsentligt vem som sagt något, det viktiga är att vi försöker handla gott. Min tro är nämligen att Gud är summan av våra goda gärningar och bra tankar. På samma sätt är Djävulen summan av vårt mörker.
När din älskades läppar leker längs stigar som bara de får beträda. Ett gammalt par som går hand i hand. Det leende barnet. Trösten som ägaren av ett skrubbat knä får. Varm choklad serverad i en snödriva. Promenaden genom ett regn som regnar från alla håll för att någon behöver dig. Den fräkniga flickan som säljer majblommor på X2000. Allt det skapar en vackrare värld.
På samma sätt finns ondskan inom oss och förfular när vi släpper ut den.
För mig är framtiden ett oskrivet blad. Antingen skriver vi en vacker saga med gåspenna på det, eller så spyr vi ned arket med vämjeligt hat. Vi är Gud i den bemärkelsen, vi bestämmer. Det har vi alltid gjort. Det är min tro, och jag vägrar låta någon säga att jag har fel. Men, jag tänker inte säga till dig att jag har rätt. Du får tro vad du vill.
För mig är Läkare utan gränser lika vackert som en missionärs omplåstrande. Ett blomsterbuds ringande på dörren kan bringa ett lika viktigt budskap som prästen. Är en predikant bättre än altruisten, eller är det ingen skillnad? Jag tror att vi ibland sätter onödiga etiketter på saker så att vi inte ser det viktiga – godheten.
För mig är flickan som berättar att jag är helrätt när jag har haft en usel vecka Gud. Hennes ord är allt jag behöver. Tröst kan finnas i bibeln, men likväl i ett sms skrivet av ett vackert hjärta.
Det där är min tro, att allt betyder något. En bra låt på Spotify kan läka lika mycket som pastorns ord. Godhet graderas inte och framförallt har inte någon organisation copyright på ordet eller rätt att hävda att andras tolkning av ordet är fel. Den som säger att den äger sanningen är den största lögnaren.
Faktum är att Gud är mer lättsmält än de falska auktoriteter som verkar i Guds namn.
Mycket bra sker i Guds namn, jag älskar dem vars goda hjärtan gör att de ser de ensamma samtidigt som de blundar för våra tillkortakommanden. Tyvärr sägs också mycket skit i Guds namn av de som vantolkar, förfular och förvrider religionen så att det passar deras maktlystnad eller litenhet. De tar sig en rätt som aldrig är rätt och förstör något som i teorin är jättebra och fint.
För mig är det aldrig Guds vilja att vi attackerar det landet, det är små människors beslut. Min version av Gud klappar inte någon i ryggen och säger bravo när en granat sprängt en skola i luften så att flickorna och pojkarna dog innan de lärt sig alfabetet.
Min Gud kan mycket väl vara ”pappa” till en man som alltid låter barnen komma till sig. Däremot kan jag aldrig tro på att någon är kärlekens Gud om den inte ser kärlekens skönhet även när två kvinnor eller män tittar på varandra.
Så länge en kyrka köper tystnad för att undvika åtal om pedofili eller talar om att kondomer ökar spridningen av aids kan de inte i nästa andetag tala om kärlek och godhet utan att avslöja sig som falska profeter.
Det är synd, på mer än ett sätt, att en vacker möjlighet ska solkas ned av små människor.
Så, skapade Gud Jorden? Ja, som jag ser det skapar vi Jorden och förändrar den med varje handling vi utför. Skapades planeten av en högre makt? Jag har ingen aning, och det spelar mindre roll. Vi skapar framtiden, vi är allsmäktiga när det gäller den detaljen.
Vad händer när vi dör? Har vi en själ? Jag tror det och jag tror att vi träffar de fina som försvunnit en dag. Jag kanske har fel, men det kommer jag aldrig att upptäcka i så fall.
Nog pratat. Lite sömn nu. När jag vaknar ska jag till en version av paradiset, Skatås, och sen ska jag skriva ord som jag hoppas gör världen bättre. Det är mitt bidrag till skapelsen 21 juni 2009.
—
Slutkläm: Min syn på kyrkan har inget att göra med att jag blev relegerad från söndagsskolan på grund av ekivokt språkbruk eller konflikten i barnkören där jag hotade med avhopp om jag inte fick sjunga solo.
Slutkläm II: Pratar vi fotboll är Torbjörn Nilsson Gud, och det är däremot en absolut sanning.
Det här är vad jag menar Andreas, jösses vad bra.
Satan i gatan! Fantastiskt bra, Andreas.
Stolt syster!
@ Not on my shift, Mymlan, syrran – Jag bugar, tackar och ler.
Chapeau! Jag var på katolsk söndagsmässa idag, bloggade om det och hittade därför detta inlägg!
Mycket bra skrivet.
@ Emma… – tack, tack. Klickade förresten på din länk, den ledde ingenstans tyvärr…
http://emmasofiadedorson.wordpress.com/
attans;)
Precis vad jag ville säga – fast jag använde lite andra ord.
Vackert. Riktigt vackert.
Nästan så det är något religiöst över det 😉
Otroligt vackert.
Fantastiskt bra skrivet! Jag länkar och citerar lite… 🙂
Det finns liksom inga ord. Fantastiskt på alla sätt och vis!
Detta va grymt bra skrivet!
Fantastisk postning, blir nyfiken på att läsa mer av dig. Vi ses igen
Otroligt bra skrivet!!
@ Sjumilakliv – dina ord är lika bra…
@ Jeppe – man tackar
@ Betrayed – tack, tack
@ Madelen – tack, snygga citat också, bra urval 🙂
@ liten på jorden… – jag bugar och tackar
@ Narvas – tack
@ Jenny – du är så välkommen så, varning för att jag ibland är något mer knäpp dock
@ Sara – tack, snällt sagt.
Själv var jag med i att förändra söndagsskolan genom att strejka inklusive plakat och knappar (inspirerade av Nej tack-kampanjen).
Just det här att slippa räta in sig i ett särskilt led för att man är, eller inte är, något med etikett som nån annan satt dit, det tror jag att Gud ligger bakom!
(Min korta tid sejour på söndagsskolan avslutades när alla andra utom jag fick en stjärna i sin besöksbok. Jag hade aldrig varit där förr och hade alltså ingen bok, men straffas för att jag inte kommit första dagen, det skulle jag!)
Vart får du allt i från Anjo? Behöver väl inte ens säga att jag är imponerad… 🙂
@ deeped – du ska alltid vara värst. Vi får svinga en bägare när du kommer ner till U2, förresten.
@ Kattmor – du, jag och deeped här ovan är bevis på att söndagsskolan är korrumperad 😉 Håller med dig för övrigt. Det finns för mycket titlar, etiketter och annat som hindrar oss från att vara oss själva.
@ Sandy – ju mer jag funderar på det, så måste jag svara att det kommer från hjärtat/själen.
Då har du nog ett utav de finaste hjärtat/själen ja vet…
Intressant läsning, för någon som funderar mycket över frågan själv. För någon som har Svenska kyrkan som arbetsgivare.
Intresant läsning, för någon som funderar mycket över frågan själv. För någon som har Svenska kyrkan som arbetsgivare.
@ Sandy – åh, tack. Jag tror att rätt många har väldigt fina hjärtan/själar om de bara använder dem. Jag är inte alltid världsbäst på det, men jag försöker 🙂
@ C – visst är det intressant och jag ser ingen egentlig skiljelinje, så länge ingen bestämmer sig för att tro måste vara som de säger.
Du är ju fin hörru. Man kan ju ta 5st på en gång. Du ljuger!
Eh, nu hänger jag inte riktigt med cralbildt. Jag är fin, man kan ta fem på en gång och jag ljuger. Antingen är du lite mystisk, eller så har jag varit i solen för länge idag.
Sa intressant och sa fantastiskt bra skrivet.
Det basta jag har last pa valdigt lange.
Jag bor i California, har bott har i massvis med ar. Min dotter bor i Nashville, TN dar Gud tydligen bor, eftersom han har ett hus dar i varje horn..
Jag berattade for henne om din blogg om Gud, och hon vill lasa den och dela med sig till andra dar.
Jag skulle valdigt garna vilja oversatta din artikel, men bara om du gar med pa det?
Häftigt tänkt och skrivet, verkligen…
”Gud” och religionernas MaktHavares syn på samma ”gud” = en viss skillnad – eller ❓
@ Birgitta – jag bugar, verkligen – och är så fräck att jag försökte mig på en egen översättning. Duger den, så sprid gärna länken och kommentera där… 🙂
@ Boberg – spot on. Gud har verkligen tagit stryk av människan.
Fint inlägg, men den sista meningen kunde du gott lagt först! Jag har träffat Gud flera gånger och jag får någon slags känsla av att slänga mig till marken inför honom omedelbart.
För övrigt stod jag med rinnande tårar när Bebben tryckte ner hörnflaggan också. Jag tror på vackra tankar, ord, kärlek, omtanke, Torbjörn Nilsson och Bebben.
Men eftersom världen aldrig någonsin har varit rättvis är det goda människors plikt att se efter varandra. Sådant tror jag på. Och eftersom jag sedan barnsben gått den rätta vägen ska jag ta ett exempel till: den stora och vackra Klabbe behöver våra tankar. Det får han.
Jag sparar alltid det bästa till sist.
Klabbe är alltid i våra tankar. All välgång till vår hjälte.
Nu har jag tänkt så här och så får det vara ett tag. GUD är en mänsklig skapelse. GUD är ingen identitet. ”GUD” är vår personliga upplevelse av LIVET. Och livet är olika och det måste vara så.
Att Acceptera varandra är kanske det största?? Vad vet jag, men jag tycker detta verkar klokt!
LIVET finns ju och har alltid funnits, i olika former, det är verkar alla överens om.
Jag tror att alla har rätt att tolka som de vill, den största boven är de som säger att ”så här är det”