Målare

Ett kärleksliv är en målarkurs
Jag har kluddat sen jag var sex

Vi var kära
Som bara lekisbarn kan vara

Långt senare
Men alldeles för omogen
Jag trodde jag var lycklig i en rondell
Det var en återvändsgränd

I olika städer
Under olika gatlyktor
Olika ord
Samma längtan
Samma blindhet

Sen blev bilden och orden en skiss
Moleskine, förvisso, men ändå en skiss
Tårar stökar till även moleskine
Kreativ kris
Stelnade penslar
Slut på roliga färger

I går mötte jag motsatsen till saknad
Nervösa ord
Ett vittnesmål om att det inte heller var rätt
Det gjorde mig glad

Och bilden klarnar igen
Färgerna är lite oklara
Platsen obestämd
Modellen inte kontrakterad
Men skratten finns med
Galenskapen förstås
Barnsligheten likaså
Utan den – inget sex om 30 år

Min kärlekstavla kräver ett manus
Lite cross-genre, sådär
Det måste vara en poetisk stand-up
Jag behöver inslag av drama och road-movie
Mycket kakmonster som nästan överdoserat på kalaspuffar
Shakespeare möter Fem myror
Och precis vad som faller oss in

Tekniken spelar ingen roll

Det kan vara en akvarell
En fjäderlätt vårmorgon
Kaffe i dimman på rätta stenen

Eller en kraftig oljemålning
När hon leker zornsk nymf i en avlägsen fors

Kanske bara kroki
För att visa kärlekens enkla linjer

Eller så gör vi en pinata
Och fyller tillvaron med godispåsar
Varsågod – slå sönder
Sockerchock som räcker till 2050

Jag vill använda fingerfärg
Det är mitt enda krav