Konsertdag

Vi är för tidiga till Paddington, så vi får ta en tur till kinan på Redbergsgården. Ägaren upplyser oss om att han på fat har Pripps Blå – i tre storlekar: M, L, XL.

På frågan om han inte har några andra öl, svarar han att han även har flasköl: Falcon 5,2 eller 7,2.

Plötsligt känns timmen som ligger framför oss oändlig.

Paddington är något helt annat, även om de två genierna som diskuterar huruvida U2:s scen är 360 eller 108 grader kanske inte är helt med i matchen.

Efter ett smärre räknefel och viss panik har alla till slut biljetter och kan traska in på Ullevi. Scenen är magnifik – jag har aldrig sett något liknande. Konserten är bra, inte den bästa jag sett med U2, men showen och scenografin är otrolig.

Höjdpunkter: Sunday Bloody Sunday, Where the streets have no name och Ultra Violet.

Utanför, efteråt, en våg av människor. Då kommer cyklisten som ilsket väser cykelbana och självklart ska ta sig fram. Det är hennes rätt och den bevakar hon. Jag tror fanimej att om det blev jordbävning i den här staden och man lade döda och skadade på vägarna – då den där sorgliga typen komma och plinga med sin klocka och vråla om sin jävla cykelbana.

Dagen slutar på Paddington där grundaren förklarar för mina vänner att de borde visa mig den respekt jag förtjänar. Så ska det låta.

En reaktion på ”Konsertdag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s