Jag sitter på min pojkcykel
I augustirymden
De svarta hålen från förr
Är överspacklade
Av stjärnströssel
I en kaffesvart del av rymden
Bor en stjärna
Med standardmjölkvit aura
En gång var stjärnan blå
Den är vacker
Ett ord
Som är större än en galax
Och jag trampar på
Utan stödhjul
I mina backspeglar
Skymtar framtiden
Jag ser en augustigryning
Finns det något ljusare?
Redan som ett nyfött barn
Är augusti klokare än juli
Sommarens kloka gumma
Varm
Helt fri från stress
Augusti är sommar
Som den ska vara
Det är bara uppsagda getingar som jävlas
Jag trampar på
Så snabbt jag kan
Bromssladdar stolt
I augustigryningen
Det är tyst
Endast jag och tandborsten är vakna
Svaret är nej
Det finns inget ljusare
Än en augustigryning
Jag är.
Augusti som sommarens kloka gumma. Så otroligt fint. Och sant.
Ja, även om den kloka gumman i dag tycker att det är en god idé att ösregna (å andra sidan jobbar jag, så…)