Jag jobbar med reklam och har lite svårt att sätta upp en lapp med texten reklam undanbedes på min dörr. Det är som om jag skulle komma hem varje kväll och mötas av tanken: du hatar ditt eget jobb, Andreas.
Däremot har jag satt upp en lapp med texten: Jag vill ha reklam – men bara om den är någorlunda rättstavad och inte för jävla uselt skriven.
I går hördes snyftningar från svalen och jag öppnade dörren. Där satt brevbäraren och bläddrade i Svepet. Hans händer skakade när han höll fram Elgigantens reklamtidning.
”8 sidor Data SPECIAL”, läste han. ”Vad fan är det för språk? Och så syftar de på datorer när de skriver data, det är inte riktigt samma sak.”
Jag satte mig bredvid honom, beredd att än en gång krama en statstjänsteman helt utan livsgnista. Han läste vidare i packen från mataffärer och andra skummisar.
”Smidig teknik för att alla pusselbitar ska falla på plats. Har du tänkt knäcka några klor i helgen? Herregud, vilken smörja. Först nu ser jag också alla särskrivningar, inkonsekvenser, splashar, överdrifter, fagra löften, överflödet av invändningar, asterisker, villkor, finstilta texter, friskrivningar och inte minst den groteska designen.”
Han tog ett bastant grepp om min arm.
”Hur fan kan jag dela ut tonvis med sån här skit varje år? Nu får det vara slut med det.”
Med beslutsam min reste han sig, plockade alla reklammonster ur väskan och gick. Jag såg honom gå över parkeringen med mycket målmedvetna steg. När han nådde ÅV-stationen vräkte han ned allt material i bingen.
Sen började han gå mot eftermiddagssolen. Jag öppnade fönstret och skrek: ”Vart ska du ta vägen?”
”Jag ska gå hem och uppfinna ett filter till din tv som gör att du, när det är reklam för Citibank, Activia eller Cillit Bang, istället får höra 30 sekunder med fin lyrik.”
Jag knöt handen och viftade med den. ”Min hjälte”, ropade jag. Sen upptäckte jag fönsterkuverten på hallmattan och hämtade dokumentförstöraren.
Word up, Anjo 
Har stört mig fördärvad på reklamen för nya puckoglassen. Den marknadsförs med parollen ”Gjord på färsk grädde.” Vadfan. Är alla som äter puckoglass puckon? Färsk grädde, vilken lyx. De flesta andra glassar görs ju på sur grädde.
Jag tycker att idén med en puckoglass är just vad namnet antyder. Pucko är en dryck. Det är lite som när man produktutvecklade Ballerinakex – vämjeligt. Ballerina ska vara Ballerina!!!!
Rätt rutet… fast det här med blogg är lite väl nymodigt. Vad är det för fel med handvevade stenciler om man vill sprida ett budskap???
Det tragiska är att särskrivningar bara är ett musklick borta.
Nix-registret och Ingen reklam tack-skyltar är de två bästa idéerna på väldigt länge. (Och tandtråd i såna där hållare!)
@ Stofil – alkoholbaserad stencileringsvätska kan lätt ta slut.
@ Daniel H – nix är briljant och detsamma gäller plackers.