Jag hade, för ett litet tag sedan, äran av att kurtisera en dam och det ledde till ett gemensamt hembesök hos mig.
Vi drack vin, jag fixade en exotisk fruktsallad, läste dikter och så tog jag av mig min långärmade tröja.
”Jag borde nog gå nu”, sa hon.
Jag blev förfärad. Vad hände?
”Är det för att jag har ett par bekvämlighetskilon och en tröja som smiter åt på fel ställen”, sa jag. ”Jag kan ta av den för din skull.”
Jag krängde av mig t-shirten och hon ryggade tillbaka.
”Jag måste verkligen gå”, kved hon.
”Jag kanske väger lite för mycket, men jag kan banta”, sa jag.
”Det är inte det”, sa hon. ”Jag kan inte vara ihop med en ångestfylld kille som skär sig själv.”
Hon pekade på min kropp som var nedsållad med märken efter rakblad.
”Du har missförstått det”, sa jag. ”Det är inte ångest, jag brukar rista in en skåra varje gång jag köper en påse ostbågar.”
SLAM lät det när hon smällde igen dörren. Kvinnor, alltså…
Word up, Anjo 
Hahah. Du är en sjuk man. På ett trevligt sätt alltså.
Lysande!
@ Abbes pappa och Knockando – tack, tack.
*asg*
Helt klockrent!
Tackar.
En fråga. Kom du möjligen hit via alternativ.nu? Jag har fått mängder av träffar därifrån, men kan inte hitta inlägget som länkar hit…
😀
iddi! 😉
Tack för komplimangen, sweetie.