Det är ännu ett tag till jul, men rimstugan i Olskroken har öppnat. Jag arbetar som volontär där och hade förmånen att få servera kaffe i kväll. Det var en liten, men naggande god, kö utanför. Rimmästare Olsson satt bakom bordet och ropade in den första kunden.
”Jag har köpt en spikmatta till min mor”, sa mannen som kom in.
”God jul. Med den här får du mycket kul”, sa Olsson.
Mannen tackade och blev ombedd att kalla in nästa kund. Det var en äldre dam som förklarade att hon köpt en verktygslåda till sin son.
”God jul. Med den här får du mycket kul”, sa Olsson.
Damen tackade och ersattes av nästa kund. Det var en liten flicka, knappt tonåring.
”Jag har köpt en rockring till min syster”, sa hon.
”God jul. Med den här får du mycket kul”, sa Olsson.
Flickan tackade, funderade och sa. ”Sen har jag köpt en teddybjörn till henne också. Vad ska jag rimma på det?”
Olsson såg bestört ut. ”Det skulle ju bara vara ett rim per person. Släng ut henne lite snyggt.”
Den lilla flickan tindrade ikapp med alla adventsstakar och jag viskade till Olsson att det inte gick. Han väste då att jag fick ta hand om det här rimmet. Jag funderade lite och skrev sen ner några rader.
Om du den här orkar bära
Är alltid trösten nära
Och inga monster kan dig förtära
Mot spöken försvarar han en liten dam
Fast är ni ensamma är han bara tam
Och ger dig gärna en bamsekram
Jag visade den för Olsson och hans underläpp började darra. Sorgen i hans ögon var obeskrivlig. Jag vände mig mot flickan, log och sa.
”God jul. Med den här får du också kul.”
Olsson log. Flickan gick. Jag lutade mig tillbaka, hällde upp det brända bryggkaffet och tog en pepparkaka till.
”Nästa”, ropade Olsson. Och kvällen fortsatte under stjärnorna.
Word up, Anjo 