Jag viskade stanna
En morgon i september
Inget svar
Och mitt hjärta ville stanna
Aldrig slå igen
Jag ville slå igen
Försvinna
Men jag stannade
Nu vill jag stanna
Just nu mer bokstavligt
Längtar en hemlig sten
I en förtrollad skog
Bara jag
Min anteckningsbok
Och en termosvän
Andhämtning
Som viskar nya kapitel
Jag vill stanna
Så att jag kan fortsätta
Med nya och gamla vänner
En älskad familj
Och på en snitslad stig
Där orden är mina att plocka
Stannar jag ständigt
Försiktigt intensiv
Bär hem mytologi
Skapar nya världar
Begraver klyschorna i mossan
Och gräver upp det fantastiska
Jag stannar
Det har aldrig gått fortare
Mot toppen ibland
Snart till skogs
Lycklig över jaget
Springer jag
In i min egen värld
Gränslös och oändlig
Och stannar
Jag kan aldrig vara vackrare än där
