Duellen i snön

Det sägs att man ska möta sina fobier, hantera dem. Jag gjorde det när jag köpte ryggsäck. En del är rädda för ormar, andra för spindlar. Min skräck stavas bibliotekarier med kånken på ryggen och mord i blick på bokreans första dag.

Men, för att komma förbi det måste jag känna på ryggsäcken, förstå den. Så, det har jag gjort ett tag. Och det har gått bra.

…ej så längre.

Jag var på ICA idag och skulle betala. Stod med ryggen vänd mot den andra kassan. Där stod en timid man med ryggsäck. Vi betalade samtidigt och stötte i varandra.

”Oj”, sa jag.

Han tittade på mig med förakt, tog upp en stickad vante och slog mig i ansiktet.

”En duell, på min ära”, sa han och gick iväg.

Jag fattade ingenting, men en tant med dramaten sa att stötte man ihop krävdes upprättelse. ”Det var efter en duell jag skaffade den här”, sa hon sen och då såg jag att hon hade såväl träben som armprotes.

Jag gick ut på gatan där han redan stod uppställd. Ur sin näverryggsäck plockade han fram fotriktiga skor med broddar. Jag hade cityanpassade halkisar och slog ut med armarna.

”Charge”, skrek han, fällde ned huvudet och störtade fram. Jag gled, bokstavligt, åt sidan och han fortsatte med huvudet rätt in i staketet. Det stoppade honom inte och nästa stöt träffade mig mitt i den överjästa surdegen. Jag sjönk ned på knä och såg hur han backade, laddade och lät foten fara ut mot mig. Jag gjorde mig redo för en spark som skulle skicka mig till vad britterna kallar ‘kingdom come’.

Den kom aldrig. En tygkasse dök upp framför mig och killen i näverryggsäck stannade upp, halkade och satte sig ned.

”Slåss mot mig”, sa tygpåsens ägare. En rakt igenom vacker kvinna.

”Mitt agg är inte mot dig, väna jungfru”, sa miffot och gick därifrån.

Den leende kvinnan hjälpte mig upp, borstade bort snön och klappade mig på kinden.

”Tack”, sa jag och plockade upp min plastpåse från marken. Hennes leende försvann.

”Köper du engångspåsar, ditt as”, sa hon. Jag såg vartåt det barkade och rusade därifrån. Hon slet tag i en stor isboll, slängde ned den i sin påse och började jaga mig vilt svingande.

Det ska fan vara Olskroksbo.