Om man skruvar av mig, den hårt jobbande skribenten, på mitten så tittar en lite mindre Andreas fram. Det är den sorglösa rackaren. Fortsätter man så blir det ännu en lite mindre och ressugen Andreas. Och så en till som gillar att äta pannkakor, titta på fotboll och bara vara. Slutligen kommer man till kärnan. Där finns en Andreas som helst bara vill blogga, skriva prosa och poesi i ett hus där havet är som vackrast och klipporna är perfekta för promenader som avslutas med kaffe kokt på regnvatten och triangakök.
Just nu är jag kärnan. Jag är toktrött och konstaterar att allt är en vågskål. Igår fick jag glädjen att läsa människors fina ord. Idag fick jag ett mejl som var så jävla dumt att jag funderade på att go Ikaros. Igår var matrjosjkan fullskruvad. Nu är det din lilla kärnan som tittar ut, suckar och säger: Puckon!
Nåväl. Den här matrjosjkan ska knoppa lite och sen gå upp alldeles för tidigt, skruva ihop de yttre lagren och fullborda (?) en rätt tokig vecka. Det är kul men mycket.
15 days and counting…
Word up, Anjo 
Hoppar över kaffet i Trangiaköket men i övrigt, på pricken, känner igen mig helt och hållet. Och det är väl så att vi består av flera lager allihop.
Ja, så är det. Just nu vill jag intensivt vara den lilla matrjosjkan
ville du vara med i min samling 😉
vi får ta en drickaafton snart.
kram
Klart jag vill. Och JA. Vi får höras av i veckan och bestämma. Tror att PPP är på väg hem från staden jag snart ska till, för övrigt.