Regnar hem

Jag reser i helgen
Dit och hit
Till en välbekant plats
Där jag aldrig gått förut

Längs vägar
Som tjälen spräckt
Och som tiden
Sprungit ikapp och förbi

Försvunna skogar
Tystnade skratt
Begravda lupindalar
Och bortkörda grustag

I husen bor nya världar
De gamla har vissnat
Sover under stenar
Eller lever i dimmor täta

De flagnande röda husen
Har fått färska grannar
Det som var
Är knappt skönjbart nu

Oasen är rödast i nejden
Planer smids i det gröna
Barnens skratt är levande
En slags hemkomst

Jag ler i nymålade rum
Här var min barnvärld
Nu är det hem ljuva hem
Där mina föräldrar lever

Jag regnar hem ikväll
Solen lös när jag vaknade
En stjärna log sällsamt
Och skickade mig på min väg

Eftermiddagens vägar
Så många minnen
Dagarna då jag mindre var
Och trampade brorsans cykel

Det var vackert att gå där
Men också fint att få regna hem
Med blicken så säkert fäst
Vid en stjärna som aldrig faller

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s