Alla dessa snutar

Jag blev stoppad på väg tillbaka till kontoret vid lunchtid igår. En polisbil svängde upp framför mig och ut hoppade två bastanta konstaplar. En av dem höll en halv donut i sin hand, den andra halvan tuggade han frenetiskt på och pratade samtidigt så att smulorna yrde.

”Vad har du där?”

Han pekade på min påse och jag svarade sanningsenligt att det var en pasta med tomatsås.

Konstapeln skakade på huvudet och slet åt sig påsen.

”Du har vit skjorta och köper pasta med tomatsås. Det är sedan 1 juni olagligt enligt §12 i Ordningåredabalken.”

”Men, vad fan”, sa jag. ”Den har jag aldrig hört något om.”

”Okunskap är inget försvar”, sa konstapeln och hällde ut min lunch i rännstenen. ”Samhället har fått nog av nedstänkta vita skjortor, så nu är det slut på det. Vilken restaurang köpte du på? Det är lika bra att du säger det, annars åker du dit för ohörsamhet. Deras tillstånd ska dras in.”

Jag erkände och gick till nästa pastahak och köpte en ny pasta, den här gången med en currysås.

En ny patrullbil stannade mig och polisen i den kärran sa att det var en slamkrypare om det var okej med currysås och vit skjorta.

”Jag tar av mig skjortan”, sa jag. ”Jag måste äta nu.”

”Helt okej”, sa de och åkte iväg.

Jag tog av mig skjortan och öppnade lunchlådan. Då hördes en siren och en polisbil stannade till. Ut hoppade en bredbent snut. ”Sedlighetspolisen. Blekfeta män i bar överkropp är förbjudna sedan 1 juni, enligt §19 i Estetikbalken. Ta på dig skjortan eller godtag att vi destruerar dig.”

Jag tog på mig skjortan och knäppte till och med översta knappen.

”Fortsätt medborgare, ha en bra dag”, sa konstapeln och gav sig av.

Jag andades ut när jag hörde ytterligare en siren. En ännu mer bredbent polis hoppade ur bilen.

”Osedlighetsroteln. Att ha alla knappar knäppta i skjortan är för viktorianskt, enligt §1 i Suntförnuftbalken. Jag justerar lagbrottet summariskt.”

Han tystnade och slet tag i min skjorta så att de fyra översta knapparna lossnade. Patrullbilen gav sig av och kvar stod jag med skjortan öppen ned till naveln.

Ytterligare en patrullbil rullade fram och rutan vevades ned.

”Vad är det nu”, sa jag. ”Vad har jag gjort?”

”Inget”, sa polismannen. ”Vi tänkte ge dig ett trevligt ord på vägen. Om du låter oss fånga bovar önskar vi blott att du fångar dagen.”

Det var en helt vanlig dag i Göteborg.