Det finns en film från cirka 1980. Qvidings P72 värmer upp inför säsongsavslutningen. Det väntar match mot föräldrarna. Jag minns att min pappa dök upp i en Prosum-overall (hans företag hette så).
Hur som helst. I filmen ses alla vi ungar stretcha. Kameran panorerar över oss och når mig … som står med händerna i byxfickan och gör precis ingenting.
2010 – och jag har fortfarande inte lärt mig.
Stretchade jag före eller efter korpmatchen i morse? Nej.
Har jag nu ont, från rumpan till vaden? Ja.
Går jag som en karl ska? Inte riktigt.
Känner jag mig dum? Mycket.
Kommer jag att stretcha nästa gång? Naturligtvis inte.
Word up, Anjo 
Man kan varken lära gamla hundar sitta eller gamla fotbollsspelare att stretcha.
Har en kollega på bruket som spelat snart 20 år samma nivå som man själv nådde som bäst (division 4 – 6 ungefär).
Han har aldrig stretchat och nu har han gjort det till sin grej att visa tjejer hur stel han är. Häromdagen förlorade han en tävling i att böja sig framåt och röra sina tår mot en tjej som dragit av en hälsena när hon tränade orientering och nu håller på med rehab.
Frågan är hur imponerade kvinnor egentligen blir av sådana färdigheter?
Han är min antites från och med i morgon.