Söndagsmardröm

Dagen efter en sen kväll är det skönt att promenera. Så även den här söndagen. Tills jag såg två grabbar som jag direkt misstänkte var missionärer från Jehovas vittnen. Jag blir alltid rädd när jag ser dem. En religion som inte tror på julafton och födelsedagar är per definition knäpp i min bok.

De två, klädda i oklanderliga kostymer, stoppade mig.

”Vill du nå frälsning och total lycka?”

Den yngre av de två, med välkammad sidbena, hade inlett med en retorisk fråga. Hans kompis log – stomatol, stomatol – och fortsatte:

”Vill du förlita dig på att någon som vill ditt bästa tar hand om dig?

Och så blev det ett slängande av vackra ord.

”Vill du vara säker på att ditt liv blir så värdefullt det kan bli?

”Har du den rätta tron, så har vi den rätta vägen till ett rikare liv.”

”Vi vill att du blir en ryttare som galopperar lyckligt. Sök inte avkastning, sök att sitta säkert i sadeln?”

”Är ni verkligen Jehovas vittnen? Vad babblar ni om?”

De skakade på huvudet. En av dem höll dock en bibel mot sitt bröst. Jag pekade på boken och sa: ”Den där bibeln avslöjar er.”

Han höll fram boken. Det var inte bibeln, det var Aktiehandel for dummies. Den andre sträckte fram ett visitkort.

”Vi är Mammons vittnen. Vi säljer frälsning för så lite som ett tionde.”

”10 %, vad fan tar ni mig för.”

”Vi önskar bara ditt bästa. Att följa oss är den säkraste vägen att nå himmelen redan på jorden.”

”Kan man knyta sitt pensionssparande till värdeutvecklingen på era bonusar?”, sa jag.

De log, skakade på huvudet och vecklade ut en skittråkig poster med pilar, diagram och annat jox.

”I begynnelsen var index 100. Vi tror på att vår väg stadigt ökar värdet. Men, det är bara vår väg som är den rätta. Alla andra vägar leder dig till armageddon.”

”För 144.000 kronor till oss kommer du till himlen”, kompletterade hans vän.

”Kan ni garantera det?”

De korsade såväl fingrar som ben och sa med en mun: ”Naturligtvis. Visserligen är inte historisk avkastning någon garanti, men vi lovar förstås att vi lyckas om du ger oss alla dina pengar.

En av dem plockade fram ett dokument. ”Tro på oss, strunta i det finstilta och ge oss tillgång till din månatliga lön så kommer allt att bli bra.” Den andre började tala i tungor: shabalakalaKeynes bodsesoROI laeowoe tekni-bosbo-sk ana-boeser-lys.

”Jag har läst på Handels”, sa jag. Tungotalaren tystnade. Den andre började darra lite på manschetterna.

”Kostnads- och intäktsanalys?” Jag nickade och de började blekna.

”Redovisning?” Jag slog ut med armarna och log.

”Statistik?” Jag gjorde tummen upp.

De var nu kritvita i ansiktet.

”Jag är ekonomie magister, grabbar. Jag vet vilket jävla skitsnack allt det här är. Ni vet inte mer om börsens utveckling än en babian gör.”

”180 poäng har jag”, sa den ene.

”Dubbelexamen”, sa den andre och började gråta.

”Ta en banan grabbar”, sa jag.

De tog bananerna, skalade dem och klättrade upp i ett träd där det redan satt ett gäng managementkonsulter, trendanalytiker och journalister. Det tjattrades så mycket att till och med kajorna i trädet bredvid suckade.

Jag gick hem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s