Det finns en vacker mor i ett rött hus. Hon kämpar med orden, en promenad runt huset är ett äventyr. Hon är starkast i världen.
Det bor en bra-bra vinnare i min lilla stad. Hon har kämpat länge för att besegra det som gjort ont. Hon kallar mig sin vän. Jag spricker nästan av stolthet.
Själv kämpar jag inte längre som förr. Jag kan inte fortsätta slita mot ett mål som är fult. Jag hittar rätt istället.
Det är en känsla jag vill kämpa för, glädjas åt och hjälpa på alla sätt jag kan. Och precis på samma sätt känner jag när jag tänker på vackra mödrar och bra-bra vinnare.
Fint är det.
Och fin är du. Tack 🙂 🙂 🙂
Tack själv, du.