När gamla vänner möts

För vanlighetens skull stod två spårvagnar still på Drottningtorget. De luttrade pendlarna suckade lite lätt och tittade sen i sina Metro eller smarta telefoner.

”Vagn 208, daj har ja’ inte sett sen du körde linje ett te Östra när de’ begav sig. Vi brukade änna mötas vid Kaggeledstorget”, sa den äldre av vagnarna.

”Ja, jävlar. Är du kvar i öster? Själv kör jag mest fyran från Mölndal till Angered nuförtiden.”

”Nej, jag hoppade bara in i da, serrö. Annars är det mest linje sex, va. Kåttedala te Länsmansgården. En jävla go sträcka, faktiskt. Särskilt på våren. Lite kusligt i tunneln ve Liseberg, men gött när man glider ner mot Linnéplatsen och Slottsskogen brer ut saj. Fan va hälit att va spårvagn ändå.

”Ja, man kunde ju ha blivit tunnelbanevagn.”

”Ja, harrejävlar. Tänk daj. Linje Röd mot Mörby. Dörrarna stängs åsså kör vi rätt in i mörkret. Nä, fan. Sicket pissliv. Västtrafik for life.”

Här avbröts de av en kille i reklambranschen som förklarade att de minsann fick köra nu. ”Jag är sen till ett möte och kan inte gå i mina boots, de fixar inte kullerstenar.”

Spårvagnarna kunde inte bry sig mindre och pratade om den gamla goda tiden när 8:ans vagn vände vid Centralen och hade de däringa bakvända vagnarna.

”Men kom igen nu”, sa reklamaren och började spotta ur sig svordomar. Men, trots sitt kreativa yrke hade han inga färger i sitt hjärta, och allt han sa var ord som var kallare än den otroligt kalla morgonen. Så sakteliga skapade orden ett isblock runt honom och det sista som hördes var ett ”det är ju mitt koncept som är den röda tråden” innan han gjorde en Han Solo.

”Hur är det med farsan, din”, sa den yngre spårvagnen.

”Bra, han rullar på me’ Ringlinjen, va. Fast, bara när de e sol ute. Han har änna reumatism å får rascha om han blir blött, jävla göbbe, vettu.”

”Fast, bättre än de där nya, skrikiga italienarna.”

”Sicka virkpinnar. Igår, i vagnhallen Majorna, va. Står ja’ breve en sån änna, och så kommer teknikern, va. Då frågar tjommevagnen om de e extra virgin smörjolja. Harre min skapare, inte konstigt att de skriker så fort de svänger, jävla flarnar, hele bunten.”

”Nä, vi får väl köra vidare. Nu hör jag sirenerna från servicebilen.”

”Haha, gött med falsklarm. Fick de lämna patentmackan också, jävla kommunalarna. Ses när vi ses. Kör försiktigt.”

”Givet. Nästa Brunnsparken.”

”Nästa Ullevi Norra.”

 

3 reaktioner på ”När gamla vänner möts

  1. Trammaster och David – gott, även om vi raljerar så är vi jävligt glada att ni finns och kör runt oss till allsköns obskyra adresser och påhitt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s