Julgransdags igen

Efter att tidigare i veckan ha räddat två julgranar från slavhandlare, har jag låtit bli att köpa fler julgranar. Idag var det dock dags. De två skyddslingarna dog i varandras grenar i natt, en vacker men sorglig inledning på 19 december. Det låg en lapp på golvet när jag vaknade, skriven med darrande kåda:

”Saknaden efter mor har slagit ut oss. Vi vissnar långt innan jul. Förlåt. Sprid våra barr och grenar i tomteskogen.”

Med andra ord fick jag idag gå ut och köpa en ny gran. Jag pekade ut en kungsgran, men försäljaren skakade på huvudet.

”Du är inte kung. Jag säljer bara kungsgranar till kungar”, sa han.

”Jag skulle vilja påstå att du har överskattat marknaden”, sa jag och pekade på det ganska digra lagret av barrträd.

”Vad är du?”

Hans fråga förvånade mig, men jag svarade att jag jobbade som copywriter, men var en författare in spe.

”Då ska du ha en bok”, sa han och plockade fram ett otroligt naket och fruset lövträd.

”Det var det dummaste jag hört. Kan jag inte bara få en vanlig gran?”

”Jag säljer bara rödgranar till uttalade revolutionärer”, sa den bokstavstroende julgransförsäljaren. ”Hur ser ditt hår ut?”

Jag slet av mig mössan och han rotade runt i min kalufs ett tag, varpå han skakade på huvudet. ”Inte mycket grått där, tyvärr. Annars hade du kunnat få en silvergran.”

”Jag är rätt så jävla snäll”, sa jag och heureka, sesam öppna dig, plötsligt händer, där satt den och bullseye.

”En ädelgran är din gran”, sa han och plockade fram den finaste granen i stan. ”Jag bjuder på den, eftersom du är så ädel.”

”Tack”, sa jag och gav honom 300 kronor i dricks.

Nu är granen hemma. I kväll ska den kläs.

Jag ska gå ut på balkongen när det är som kallast och tänka på alla mina finaste. Och varje gång jag andas ut ska jag fånga värmen som lämnar mig och forma den till skinande klot som blir mina olikfärgade julgranskulor.

Jag ska ta min glädje över alla nära vänner och goda människor jag känner och väva glimrande glitter i långa banor.

Sen ska jag stapla allt mitt hopp om tusentals gryningar med henne på varandra och plocka ned en bortglömd stjärna från universums mörkaste vrå och låta den skina i toppen av min gran.

Julfriden närmar sig …

5 reaktioner på ”Julgransdags igen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s