Jag var och lyfte lite skrot i syfte att tappa lite saker för några dagar sedan. I samma hörn av världen befann sig två killar. Den ene var pratsam (A), den andre (B) mer intresserad av fria vikter än fria samtal.
A: Det är jobbigt nu. Tjejen är i Thailand med sina polare i en månad.
B: Mmm … men skulle inte du ner?
A: Jo, men jag kan ju inte åka ner nu. Jag ska åka i februari.
B: Jaha.
A: Det är jobbigt att läsa på fejjan om hur kul hon har och allt partajande.
B: Du litar väl på henne?
A: Javisst, men jag vill inte att hon dansar med andra. Du vet väl hur killar är?
B: Eh, visst. Så du ska träffa henne när du åker ner?
A: Nej, fan. Hon ville det, men jag sa att om hon åker ner och festar med sina vänner, då åker jag ner med mina vänner och festar. Det måste ju vara jämlikt, eller hur?
B: Men, om du saknar henne kanske ni ska träffas istället?
A: Nej, det måste vara rättvist. Om hon kan träffa andra, då ska jag kunna göra det.
B: Ja, jo.
A: Tjejer är jävligt konstiga.
B fortsatte att lyfta vikter och svarade utan att svara. Jag gick därifrån och satte mig i roddmaskinen i ett fåfängt försök att ro långt, långt bort.
Word up, Anjo 
jag bara……SUCK! känner mig plötsligt väldigt… äldre?klokare? I tanken om hur jag ser på livet och hur jag resonerna omkring det.
Jag hade också rott, oj vad jag hade rott 😉
Hmmmm… låter misstänkt likt en konversation mellan två killar som jag hörde på gymmet igår. Fast med viss variation, kanske mellan A och C.
Underbar historia. Och med ett förflutet i kärleksbranschen törs jag säga att det är sådant som genererar nya kunder till min gamla arbetsgivare Match.com och deras konkurrenter.
Bittan – jag tror alla människor behöver ro efter en sån konversation.
Pipperoni – killar alltså … de är kassa, tur att jag är man 😉
Helena – jo, jag misstänker att någon av dem hamnar där. Jag minns att jag direkt tänkte: det där kommer att sluta i kaos.