Fjolårets darriga löv vilar
under täcket som döljer våren.
Grenarna som inte pekade
åt rätt håll, men åt alla håll,
är förvridna och förvånade rester.
Stammen murken och sviken
(av rötter som var en gordisk knut
och inte ledde någonstans)
har fallit med en sista suck.
Gör mig en tjänst, va?
Samla ihop mig.
Bygg ett bål.
Elda upp mig, okej?
Jag är redo att återfödas,
flyga mot solen som Fenix
och sjunga vackrare
än jag någonsin gjort.
Jag vill brinna …
Word up, Anjo 
Elda upp dig??? Aldrig i livet 😉
Bittan – jag var inte så värst bokstavlig 🙂
Åsa – när jag var liten ville jag verkligen spela i band, men jag och gitarren blev aldrig ett … Jag ska dock brinna, jag lovar.