Enligt Bibeln så utsatte Djävulen Jesus för allehanda prövningar i öknen under 40 dagar. Under inledningen av 2011 har Satan upprepat sin utdragna tortyr med mig.
”Se där, Anjo. Ett aldrig slutande bord fyllda med pizzor. Bekänn dig till mig, så är de dina – utan betalning”, sa han 4 januari.
”Titta, Anjo. En livbåt med pommes frites som står redo att frakta dig över ett hav av dipsås”, försökte han med 14 januari.
”Cheez doodles, cheez doodles”, viskade han i mina öron 7, 12, 15, 21, 23-27 och 30 januari samt 1-9 februari.
Han knuffade ned mig i iskalla hål varje natt och sa att han kunde värma mig omedelbums om jag lät pommes chateau värmas med mig. Han byggde broar av kexchoklad till grönskande ängar fyllda av undersköna nymfer. Han sa att om jag bytte ut champinjonerna mot skumsvampar så skulle salladen bli nyttigare.
Idag gav han upp. Efter att ha vandrat i öknen i 40 dagar och frestats utan uppehåll stod jag där som en vinnare. Djävulen sjönk ihop likt tittarsiffrorna för en svensk komediserie på TV och jag kunde nöjt gå därifrån i vetskapen om att jag är lika tuff som Jesus.
Nu ska jag bara fixa resten av hans bedrifter. Första målet är att, innan jag fyller 40 om halvannat år, veta hur man utfordrar 5000 människor med några bröd och lite fisk samt att jag ska kunna förvandla vatten till vin. Herregud vilken prisvärd fest det ska bli. Måste fixa tolv lärjungar också – de får sköta serveringen.
Frågan är om jag ska bjuda Djävulen. Han kan behöva piggas upp lite. Vore rätt ironiskt att ha en ostbågetårta på kalaset …
Word up, Anjo 
Haha, det är ju en fantastisk festfixaridé!
Visst är det – och även om jag inte kan väcka döda till liv igen, så vill jag åtminstone lära mig hur man får liv i däckade och bakfulla festdeltagare så att de drar hem innan gryningen 🙂
Exakt! Jag är säker på att J. gjorde sånt ibland också – de verkar ju inte ha spottat i glaset, han och lärjungarna, menar jag.
Hahaha, med lite tur kan jag lära mig att bota 5000 baksmällor med två glas vatten och fem resorb.