Under en av mina otaliga promenader i Lunden passerade jag en byggnadsställning på Ingeborgsgatan. Det hängde en skylt på ställningen om att jobbet utfördes av Kålltorps plåtslageri.
Mittemot, på andra sidan gatan, stod en rödbrusig typ i snickarkläder och med hammaren i näven. Han var mycket upprörd och vrålade och gormade så att den något för stora ölmagen gungade rejält.
”Ut med packet. Skicka hem de jävlarna. De kommer hit och tar våra jobb. Ut med packet. Ut med de jävlarna. Ut med dem!”
Jag närmade mig för att ge honom en uppsträckning när jag plötsligt såg hur en ljushårig plåtslagare tittade fram från byggnadsställningen. Åsynen av detta fick den ilskne att bli ännu argare.
”Jaha, där är du din jävel, din satans Kålltorpsparasit. Komma hit till Lunden och ta jobben från hederliga Lundenbor. Ditt jävla as. Parasit. Blodsugare. Pack”, vrålade han så att jag trodde att han skulle spränga ett blodkärl i pannan.
Sedan slängde han med full kraft hammaren mot mannen på ställningen.
”Ut med packet. Ut med alla från Kålltorp. Lundenjobb till Lundenbor. Åk hem till din egen stadsdel, din jävla invandrare.”
Jag skakade på huvudet och gick vidare. Motsatsen till mångfald är enfald och herregud vad värdelöst det är med rasism och rasister.
Word up, Anjo 
Guldstjärna!
Tusen tack, Matti. Det värmer.
(Tar risken att bli tjatig) AMEN!!!
”Det finns människor till allt”, som min mamma brukar säga…
@Robban: Det är inte tjatigt, jag lovar. Tack.
@Calle: Det är väldigt sant, klok mamma 🙂