Kan du krama mig tills jag dör lite?

Kan du krama mig tills jag dör lite?
Det är tufft att leva så här lyckligt helt själv

Jag älskar min 225-graders-värld
Den halvfabricerade doften av en bake-off-bluff,
denna snabba låtsasbakning i arla morgonstund,
som smakar så fint med det dragna pressokaffet
Men det vore fint med en 360-graders-tillvaro
där du vänder upp och ned på allt jag har och är

Jag älskar att vakna rufsig i håret
Väckt av en morgonsol som tagit uppåttjack
och pokar mig genom glömt nedfällda persienner
så att jag måste slå på fläkten för att inte rinna bort
Men det vore fint om rufset var ditt och mitt fel idag,
orsakat av att nattsömnen inte kom innan någon av oss

Jag älskar att tassa snurrigt till kylen
Att halvnaken halsa den nobelprissmart inköpta coca-colan
och minnas gårdagens sköna kväll med hjälp av detta elixir
som likt en raket far upp i trött skalle och skakar liv i mig
Men det vore fint om jag istället hämtade vatten åt oss
och drack (spillde) det i sängen på grund av en annan berusning

Jag älskar det tomma bladet på bordet
Min inköpslista får se ut som den vill i kväll också
och om jag vinner sistapris i LCHF-VM så är det okej,
jag kan alltid njuta mitt grillade tröstpris med lite vin
Men, det hade varit otroligt skönt att äta rester med dig
eftersom vi, à la igår, har lust – men inte lust att gå ut

Jag älskar min glödande kalender
Det är vänner i dag, i morgon, måndag, tisdag,onsdag,
lite opus dei-spikar i form av tvättstuga, fler vänner på torsdag
och resor, musik, fotboll och massor av vin och öl hela semestern
Men det hade varit fint om jag kunde säga nej ibland
eftersom jag hade ditt leende som jag inte kan säga nej till här

Kan du krama mig tills jag dör lite?
Det är trist att leva så här lyckligt helt själv