Att jobba är precis som att ha semester, möjligen med undantag för att man går upp mycket tidigare på morgonen.
Och att man äter lunch när man knappt skulle ha sköljt av frukostporslinet.
Och att man istället för picknickkorg packar jobbväskan.
Och att man funderar på matlåda istället för grillskiva.
Och att man dricker automatkaffe istället för pressokaffe på balkongen.
Och att man istället för en blivande kioskvältare till roman skriver reklam för toapapper, bildäck, hemelektronik och likriktare hela dagarna.
Och att man går hem vid femsnåret istället för att gå åt andra hållet i jakt efter en fin plats på uteserveringen.
Och att man längtar till helgen istället för att tycka att varje dag är lite lördag.
Men, bortsett från det så är det exakt samma sak, tycker jag. Dessutom är det bara ungefär 28-30 miljoner hjärtslag till nästa semester.
29 999 999, 29 999 998 … skit, nu blev jag stressad över mängden och känner hur pulsen ökar – tror bestämt att semestern nu är några miljoner slag ytterligare bort.
Nåja, det är rätt kul att vara tillbaka, så jag kan överleva några hjärtslag till på kontoret. Jag har jobbat i exakt två år på byrån och för att fira det så anordnar de en kräftskiva för hela firman på fredag. Officiellt är det en kick-off och så vidare, men naturligtvis är det egentligen för min skull. Fint av dem. Ah, lugnet återvänder känner jag.
… 29 999 993, 29 999 992 …
Nämnen vänta nu..och pulsen och hjärtat slår snabbare, då borde ju semestern rimligtvis komma snabbare..?
Det blir fler hjärtslag och svårare att hinna räkna ned, vilket stressar än mer och så går pulsen ännu snabbare och … åh, lugna sig nu, Anjo 😉
En kick-off? Pyttsan, vem försöker de lura? 😉 Självklart anordnar de en kräftskiva för att fira att just du jobbat i 2 år hos dem! Hur kan någon tro något annat?
Jag vet inte, det är direkt sjukt…