”Åh, herregud. Det känns som om jag blivit överkörd av en lastbil.
Det kanske jag har, när jag tänker efter.
Jag skulle aldrig följt med de där cementlastbilarna ut.
När de beställde in shotsbrickor borde jag sagt nej… men inte jag inte.
Jag är så tuff, så. Jag klarar att dricka som en hel långtradare.
Var är jag? Östra Hamngatan? Skit också.
Vad är det för dag? Måndag? MÅNDAG?
Hur länge har jag legat här egentligen?
Jag skulle ju vara i Almedal i dag?
Åh, jag mår så illa. Hallå, kan någon hjälpa mig upp?”
Haha, det är ju helt underbart, Anjo! Jag skrattar så jag gråter!
Det gjorde inte liften 😉