Gick upp klockan 04.00 på måndag morgon. Taxin väntade utanför klockan 05.00. 06.50 satt jag på ett plan till Paris. 10.30 lyfte vi från Charles de Gaulle. Åtta timmar senare landade vi på JFK.
Jag ska spela in reklamfilm i New York och jag är så förälskad i den här staden. Det doftar storstad i varje liten centimeter.
Resan över var lika lång som trist. Den franske kaptenen på första sträckan påminde oss gång på gång om att Paris var ”the capital of France” och Delta Airlines verkade ha bytt flygmaskinen mot en tidsmaskin. TV-skärmarna flimrade, kabinpersonalen klockade in på 60 (?) år i snitt – äldst var en indier vars mungipor var av stuket 07.25 – och hela flygningen inleddes med en svulstigt amerikansk video där VD:n på Delta nästan grät av stolthet över att få sitta vid det bord som grundaren av Delta suttit vid. En säkerhetsdemonstration via video följde – bland annat med taskigt blink på tänderna – och i stolsryggen satt en postorderkatalog som förvandlat tv-shop till tryckt form. Att flygbolagets magasin sen hade helsidesbilder på populära plastikkirurger förstärkte bara tanken om vart jag var på väg.
Nu har jag checkat in på Soho Grand, här får tydligen hundar speciellt fin rumsservice. Klockan är 8 pm, fast 02.00. Jag ska ut och äta, fast jag egentligen sover. Klockan 06.45 (när ni äter lunch) kommer bilen och hämtar mig – då börjar allvaret.
Vilken stad.
Word up, Anjo 
Låter härligt!
Det är det verkligen 🙂
Åh lyckliga, lyckliga du 🙂 Ingen plats har jag någonsin förälskat mig i så som NYC. Mitt hjärtas stad ❤ .
Tänk, så olika livet ter sig för oss olika människor. Jag fullkomligen älskar långa resor. Tid där jag mer eller mindre är tvingad att göra, ingenting.
Bara sitta och vara. I nuet. Visst kan ju tillvaron förpestas av folk runt om, men det är sällan så illa att det inte går att avhjälpa om det blir ett måste.
För mig är resan ofta också en del stor del av målet.
Trevlig resa.
Det är en stad att bli förälskad i, i dubbel bemärkelse!
@regnnatt – jag förstår vad du menar, vilken stad …
@Archibald – jag gillar egentligen långflyg, men det här var en kass variant, fast ändå spännande på sitt sätt, den födde ju text. Resan är alltid (minst) en del av målet.
@Mariafiaiexil – hinner nog bara med att bli kär i staden, för kort tid för annan 😉