Allt annat än jobbigt

Att snacka om sitt jobb och vägen dit har jag gjort en rad gånger, bland annat när jag föreläst för gymnasister och nu senast när ungdomar jag känner ska ut i yrkeslivet. De söker på jobbsökarsidor. De vill ha tips.

Och jag berättar min historia. Jag hade blivit blåst på sommarjobbet, jag hade egen lägenhet och det var en dag kvar av terminen. I panik slängde jag iväg några ansökningar. Telefonen ringde – Östra Sjukhuset gillade min ansökan.

Det lärde mig två saker: 1. lita aldrig på ett muntligt löfte, 2. snacket om att ett brev ska vara max en A4-sida och åtföljas av ett si-och-så-långt CV är ingen sanning.

Jag förringar inte kurser à la så-skriver-du-det-perfekta-CV:t, men jag ger inte mycket för mallar. Min första ansökan var åtta sidor lång och utformad som ett fliksystem. En liknande gick till ett annat företag och den som skötte rekryteringen ringde: ”jag älskar din ansökan, men tyvärr är du för ung”.

Där bröt jag nästa regel – att följa skall-kraven. Så här tänker jag: vill jag ha ett jobb, då söker jag det. De tankarna tog mig till reklambranschen. En byrå behövde rutinerade medarbetare. Jag hade ingen portfolio, men skickade in en kärleksdikt, en fanzineartikel, ett kåseri och en nekrolog. Jag träffade byrån. Jag fick jobbet. De såg orden. De upptäckte MIG. Och alla byten efter det har skett på samma sätt – jag har presenterat mig som jag vill.

En sak till har jag lärt mig. Tacka nej om de inte ens lär sig ditt namn. Jag blev en gång presenterad som Anders inför hela företaget. Jag rättade VD:n. Hon blev störd, intervjun stelnade och jag fick inte jobbet. För övrigt gick den firman i backen – och samma har skett med alla jag träffat som rekryterat slarvigt eller lovat guld.

Men, vänta nu? Jag har jobb. Jag är inne. Jag behöver inte vika mig alls. Nej, men det behöver inte du heller. Du är mer än ett personnummer. Din begåvning ska inte alltid rymmas i en standardiserad mall. Det tror jag inte att du vill, och då ska du släppa ut den. Jag har inte alla svaren, så lyssna inte för mycket på mina råd, men om någon coach säger att han/hon har sanningen – spring därifrån!

Jag sa det till en tonåring som söker jobb. Han frågade om hur jag såg på min framtida karriär. Jag sa att jag älskar mitt jobb, men om jag söker nytt då gör jag vad som krävs för att  ska stå ut. Gör jag inte det – då står jag inte ut med mig själv.

Jag tror att han lyssnade lagom mycket på mig.

4 reaktioner på ”Allt annat än jobbigt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s