I helgen publicerade DN en annons från Debattförlaget kring en bok som berör invandring och dess omfattning, kostnader med mera. Det skapade en rejäl palaver, DN beskylldes för rasism, debattörer dissekerade siffrorna och DN försvarade sig.
Jag tänker inte snacka om den där boken, med ett undantag. Boken påpekar nämligen att 16400 syrier fått uppehållstillstånd i Sverige under det treåriga inbördeskriget i Syrien.
Det var den mest glädjande siffran jag läst på sistone när vi talar Syrien.
Låt mig lista några andra siffror, hämtade från Oxford Research Group:
- Antalet dödade i inbördeskriget: 113735 människor. Det är ungefär som att totalt utplåna alla som bor i Lunds kommun – ALLA!
- Av dessa dödade är 11420 barn. Smaka på den siffran. Mår ni illa? De flesta har sprängts till döds.
- 2806 barn har skjutits ihjäl.
- Av dessa avrättades – ja, vi pratar om barn som avrättades – hela 764 barn.
- Och, inte mindre än 389 barn har med vett och illvilja skjutits ihjäl av krypskyttar. Nästan 400 gånger har alltså en vidrig ursäkt till människa sett ett litet barn i sitt kikarsikte och tryckt av.
- Slutligen finns det tydliga bevis för att minst 112 barn, inklusive spädbarn, har torterats och mördats. Läs gärna den meningen igen. Och igen.
Så många mördade och skändade barn. Jag vet inte vilken Gud de skyldiga bekänner sig till, men den Guden sparar inga platser i paradiset för detta avskum.
16400 är en hemsk siffra. Att så många tvingats ta sig hit med kanske några få ägodelar hoprafsade, men med ett otroligt tungt bagage i form av minnen, förlorade familjemedlemmar och alla de trauman krig för med sig – det är fruktansvärt.
Däremot kan jag inte för en sekund känna att deras närvaro här på något sätt kostar mig något av det liv jag lever, tvärtom – jag känner stolthet att vi kan hjälpa. Vi kan inte hjälpa alla, varje dag exploderar en oroshärd i världen, men det vi gör är inte för mycket. Vi kan aldrig rädda för många liv, aldrig investera för mycket i en bättre framtid för vår värld.
16400 syrier är här, det är en ytterst liten del av de över sex miljoner syrier som är på flykt i eller utanför sitt hemland.
De som antyder att 16400 är för många, kostar för mycket och inte har här att göra, jag kan inte förstå dem. För mig är ett torterat barn långt fler än 16400 flyktingar.
Vi i Sverige är vana vid att låta våra barn leka utan rädsla för att en krypskytt ska mörda dem. Kan det någonsin kosta för mycket att ge andra barn och föräldrar den tryggheten?
Tack för ordet.
Word up, Anjo 
Så sjukt, Sverige borde göra mer för att hjälpa!
Jag tror vi gör så gott vi kan, och vi släpper in än fler nu. Siffrorna är dock så enorma – sex miljoner på flykt. Det är otroligt många människor, och Syrien är bara ett av många länder som brinner.
Läste igenom din text, och fick utöver I-landsstressen en obehaglig känsla som spred sig från bröstet och magen ut i hela kroppen.
I rummet bredvid leker min sjuriga dotter, där hon hller på att fästa en reflexbjörn från blodgivarcentralen, under en rosa ballong.
”-Det är en ond björn” berättar hon när jag hjälper henne, ”-För han har blod på sig”. En röd strimma över den för oss sjuttiotalister så bekanta glittrande plastbjörnen, symboliserar blodgivarcentralens logo.
”-Den har nog bara gjort sig lite illa”, föreslår jag, och kramar om mitt lilla oförstörda barn. Håller henne länge, och hon kramar lite förvånat tillbaka. Inombords gråter jag hejdlöst över de döda barnen i Syrien.
Tack Anjo för ännu ett wake up call, som sätter våra egna problem i ett nytt perspektiv.
Tack själv. Jag tänkte mycket på min dotter när jag läste detta. Hur oerhört privilegierade vi är som kan låta våra barn leka utan att bomber faller på dem.
Tack broder för ännu ett insiktsfullt inlägg!
Tack själv, Danito.
Visst är det hemskt, men varför ska alltid Sverige ta emot mest för att se bra ut inför resten av världen? Frankrike bestämde sig för max 1200 flyktingar från Syrien, gör det dom till barbarer då för att dom värnar om sitt lands ekonomi osv?
Ibland måste man tänka på vad som är bäst för sitt eget land även om det finns en massa flyktingar som behöver asyl. Kolla bara på hur dåligt Sverige har skött integrationen för de som redan kommit hit de senaste 15 åren och hur det påverkar de som kommit hit och resten av folket. Hur ska det då gå med ännu fler att integrera i Sverige? Sen att det finns stora kulturskillnader är ju ingen hemlighet och att det skapar en del problem också. Blir väl stämplad som rasist nu men det få jag ta trots att jag inte är det.
Jag hoppas att vi inte tar emot så många för att se bra ut, utan för att vi faktiskt gör det av rätt skäl.
Andra länders beslut får stå för dem, men huruvida Frankrikes ekonomi blir bättre är något som går att diskutera. Det är så lätt att reducera allt till kronor och ören, men kostnader är så mycket mer än pengar, tycker jag. Vad kostar det att ett barn aldrig får leva? Det är abstrakt, men just därför behöver vi lyfta blicken, enligt mitt förmenande.
Självklart ska vi värna vårt land och det finns mycket att göra både vad gäller integrationen av nya invånare och hur vi tar hand om de som redan är här, men jag tror inte på att stänga dörrar som en lösning på det.
Kulturskillnader? Absolut, men också mycket större likheter. Vi är alla människor, med samma grundläggande behov och känslor.
Stämplar dig verkligen inte. Att vara skeptisk, ifrågasätta och så vidare är allas vår rätt. Skulle jag avfärda alla som tycker annorlunda som rasister – vad gör det då mig till?
Jag tycker bara synd om alla som kommer. Som sitter och längtar hem till sitt hemland.Hjälp dom att få fred i sitt land. Där dom vill vara.Jag har hört många säga att svenskar är så dåliga och är bara rasister. Många vill inte vara här heller. Det är inte så roligt för mig heller att höra varje dag i media att alla bara är rasister. Bara för att jag är född här. Snart får man inte vara svensk heller. Nej för då är man rasist. Jag tycker att alla har rätt till ett bra liv.Kämpa i stället för fred på jorden.
Fred är utmärkt och ju fler länder som lever fredligt, desto färre flyktingar blir det.
Men, idag har vi krig som sliter sönder länder över hela världen. Fram till dess att krigen tar slut, då kommer folk att tvingas fly – och jag hoppas att vi även framgent kommer att ta emot dem som kommer.
Tror absolut att många av dem längtar hem, men inte hem till ett land i krig, utan till det land de hade före kriget kom.
Tror ingen hindrar någon från att vara svensk. Jag uppfattar aldrig att jag hindras vara den jag är.
Visste du inte att dom flesta gillar inte oss svenskar! Vi är ju alla rasister. Och att dom tycker att vi är dåliga. Jag har hört många invandrare prata om svenskar illa. Alla bara klagar.! Själv tycker jag sverige är ett dåligt land som det nu kallas fattig sverige. Många svenskar är fattiga och är ute liggare. Jag tycker att dom som kan hjälpa och vill ge hela sin lön gör det.Men dom som inte kan låt oss leva utan att bli kallad för rasist. Låt mig också leva.
Jag tror man ska passa sig för att stämpla alla som rasister. Det är inte vägen framåt.
Tack för ett bra inlägg! Siffrorna sätter ens bekymmer med en 17årig son som har svårt att komma iväg till skolan i perspektiv. Hans uppväxt må ha varit krånglig, men han har åtminstone fått växa upp.
Exakt. Samtidigt är det så att vi har tid att också bry oss om de här, i sammanhanget små, bekymren.
Jag kan oroa ihjäl mig för min lilla dotter, trots att hon är helt frisk. Att gå upp mitt i nätterna är jobbigt där och då, och det får det vara.
Att vi vågar ta oss an de stora problemen i världen innebär inte att vi glömmer de små. Någonstans tror jag att ett sånt synsätt hade fått små bekymmer att växa och på sikt bli onödigt stora.
Din 17-årige sons bekymmer är värda din fulla uppmärksamhet, och jag tror nog att du hinner med att tänka på det andra också.
Jag håller med faktiskt! Dom som redan är här får knappt någon hjälp. Ta hand om dom och se till att ge dom ett värdigt liv. Vad ska dom göra här. Finns ju inga jobb eller knappt lägenhet att få. Det är ju bostadsbrist. Och dom säger ju att vi svenskar är sådana rasister och vi hatar hela världen. Men ingen säger tack för allt vi gör. Men ingen pratar om hur illa alla pratar om oss svenskar. Ingen gillar oss.Kan ingen förstå mig som svensk också! Jag tycker inte om att bli kallad för rasist bara för att jag är blond. Tycker bara synd om alla både dom som kommer hitt och även vi som redan lever här. Och oss som är födda här! Gode gud jag säger bara hjälp oss alla i stället.
Jag delar inte riktigt din syn på saker, och har definitivt inte den uppfattningen om allas syn på svenskar.
Jag tycker bara synd om alla som kommer. Som sitter och längtar hem till sitt hemland.Hjälp dom att få fred i sitt land. Där dom vill vara.Jag har hört många säga att svenskar är så dåliga och är bara rasister. Många vill inte vara här heller. Det är inte så roligt för mig heller att höra varje dag i media att alla bara är rasister. Bara för att jag är född här. Snart får man inte vara svensk heller. Nej för då är man rasist. Jag tycker att alla har rätt till ett bra liv.Kämpa i stället för fred på jorden.
Tror det är lite samma kommentar som ovan Maria. Jag har tyvärr tvingats börja moderera pga spamattacker.
Jag skriver under på de sista två meningarna om allas rätt till ett bra liv och att vi behöver kämpa för fred. Tyvärr är vi inte där idag och till dess att saker förbättras kommer vi – hoppas jag – fortsätta vara öppna för att ta emot de som behöver vår hjälp.
Träffar dagligen många människor från krigshärdar (och andra ställen på jorden också) och många är tacksamma för fred och relativ trygghet.
Det är min erfarenhet också.
Det är fruktansvärda siffror. Det stora problem som inte framgår är att de som kommer hit har i de flesta fall betalat för det via människosmugglare.
Det är alltså de rikaste som kan ta sig hit.
När vi ser på kostnader så kostar det 10-100 gånger mer att hjälpa människor i Sverige jämfört med att hjälpa de i grannländerna.
Alla som besökt Egypten har säkert gillat de billiga matpriserna m.m.
Vi vet alla att statens pengar är begränsade. Hade de inte varit det så hade vi haft världens bästa skola, järnväg och åldringsvård.
Det vi då gör är att hjälpa överklassen i ett land medan vi halvt om halvt ignorerar de fattiga. De som inte har råd eller möjlighet att lämna sina hembyar. Vi hjälper inte överklassen genom tillfälliga uppehållstillstånd utan permanenta diton. Varför permanenta?
Den hjälp vi ger uppmuntrar kriminella organisationer till att ordna flyktingsmuggling genom Europa. Människor som lever på utsatta människors lidande.
Syrien fungerar inte som land så det är svårt att flyga därifrån.
För att göra ett enkelt exempel. Ifall du har 1000kr att hjälpa folk med.
Åt höger har du en familj som kommit hit genom att betala 100 000kr åt vänster har du 10 familjer som inte hade råd att betala.
Helst borde vi kunna hjälpa alla men det går inte.
Jag vill välja dem till vänster – du vill tycka synd om dem men hellre hjälpa dem till höger för dem är närmast.
Mina sifferexempel ska ses som exempel.
Det finns korrekta siffror att hitta ifall man gör egna efterforskningar vad gäller flyktingsmuggling m.m.
Nja, nu ska du inte lägga ord i min mun om vilka jag vill/inte vill hjälpa. Jag tror att mitt inlägg ovan tydligt säger vad jag tycker i den frågan.
Jag är helt inne på att människosmugglare är hemska, de utnyttjar och skickar ofta människor till en säker död (som vi läst om på sistone, flera båtar som kapsejsat utanför Italien, bl.a.). Det gör dock inte de som tvingats nyttja dem till sämre flyktingar. I många fall är det dessutom så att det är någon/några i en familj som får åka, resten stannar i hopp om att några ska komma säkra iväg.
Siffrorna är intressanta exempel, självklart finns det en mängd siffror som säger annat också.
Halloj! Tänkte störa ryggdunkningarna lite om det går bra. 🙂 Låt mig börja med en kommentar till själva inlägget: ”Hur oerhört privilegierade vi är som kan låta våra barn leka utan att bomber faller på dem.” Allvarligt? Menar kommentatorn att vi fått detta till skänks? Historielösheten är skrämmande
Så till inlägget: Hur löser vi dylika problem genom att alla kommer hit? Är det inte bara så att vi förflyttar konflikterna? Är det inte så att några ändå måste vara kvar och skapa förbättring? Varför dem och inte de som ”flyr” hit?
”De som antyder att 16400 är för många, kostar för mycket och inte har här att göra, jag kan inte förstå dem. För mig är ett torterat barn långt fler än 16400 flyktingar.” Vare sig pengar eller resurser växer på träd. Allt är begränsat. Kanske måste inte just du känna av omfördelningen av tillgångarna -du är kanske privilegierad- , men andra stora grupper gör det. Din avsaknad av insikt i detta naggar din fina empati i kanten, minst sagt. Samt -återigen- vilka torterade barn hjälper vi genom att berörda parter flyr?
Ska inte skriva mer just nu. Tack för ordet!
Tack för din kommentar. Jag hade högsta betyg i historia och har ett stort intresse för ämnet.
I övrigt ser jag ingen anledning att kommentera det du säger då du slår fast att jag saknar insikt. Det vet du förstås inget om, och jag tänker inte slösa min tid på att försöka delge den informationen. Jag vet och det räcker för att min empati förblir onaggad.
Hur många tar du emot i ditt hem?
Jag ser Sverige som mitt hem, så åtskilliga tusen, Linda.