På den smala vägen

Ringde lillebror T igår. Det slutade med mer än ett halvt löfte att gå på army camp senare i vår. Sen sprang jag på Jim idag. Och när jag skriver springer menar jag att jag strök efter väggen på Active.

”Har du anmält dig än”, sa han. Ofattbart nog svarade jag att det var mycket som pekade på att jag skulle göra det. Häpnadsväckande. Så, nu väntar tydligen tio armypass. Shit!

Därefter in i spinningsalen och ett välbehövligt pass. Innan timmen med fröken Ek var jag en pojke som snubblat i vattenpölen och inte såg fram emot att gå hem i ett par kladdiga och kalla stövlar. Sextio minuter senare hade jag hittat rätt lösning på dagens gordiska knut.

Det är rätt märkligt att just spinning och spikmattor fixar så mycket. Det måste ha något att göra med att de verkligen sätter igång hjärtat (se inlägget lite längre ned).

Hur som. En bra start på en vecka som innehåller 18-årskalas (släktrelaterat, jag blir fan inte bjuden på såna annars), påskbuffé med gangsters i Majorna, invigning av levande sittplats och sedan en släktträff på Särö.

Stilla veckan? My ass…

När annandagen kommer misstänker jag att den här veckan inte direkt stämmer med dagens rubrik. Tur att jag ska på army camp. Fantastiskt bra. Jag är så lycklig, jag…

Hårdträningsmånad – jag kommer att bli så fet

I min nuvunna struktureringsiver har jag även ritat in ett gäng träningsklasser i kalendern. Käckt märkta i grönt, för att ge sken av att vara hopp, vår, liv, glädje etc. I själva verket är de förstås inget annat än genvägar till kolesterolhelvetet.

Det är nämligen så här. För att komma till gymmet måste jag ta endera av tre vägar.

Korta vägen: då passerar jag två pizzerior, en thairestaurang och min älskade kvarterskrog Paddingtons.

Omvägen: då passerar jag två pizzerior, varav en med fullständiga rättigheter, en fulkina, en krog, ett gatukök, ytterligare en kines, en thairestaurang och så Paddingtons.

Bakvägen: då tvingas jag gå förbi tre pizzerior, varav en med fullständiga rättigheter. Dessutom är den vägen så backig att jag skulle dö innan jag kom till topps.

Givet att jag tränar fyra dagar i veckan fram till jul kommer jag att utsättas för en störtflod av frestelser. Jag kommer gång på gång att tänka har jag spinnat gör nog inte kebabpizzan någon skada.

När jag någon gång flyttar ihop med en dam kan hon få önska öppen spis, balkong, terrass, jacuzzi och heltidsanställda nubier som viftar med palmblad. Själv tänker jag bara kryssa i kravet på att bostaden ska ha ett närliggande gym som inte omges av snabbmatsställen.

Fan, Active ligger mitt i ett minfält och jag har inte mage att undvika smällkaramellerna. Damn it!