Stjärnkraftverk

Runt hörnet har de smällt upp såväl en reaktor som en proaktor.

”En proaktor agerar i förväg”, förklarade den biffige vakten när jag frågade. ”En reaktor är mer som en fotogenlampa.

”Olskrokens stjärnkraftverk”, läste jag. ”Vad innebär det?”

”Jo, vi skapar energi utifrån stjärnor. Ta till exempel Bruce Springsteen – han är en grym energikälla. Han är ansluten till oss, agerar och sprider energi.”

”Men, det måste vara reaktorkraft, va? Han finns ju redan. Vad används i proaktorn?”

”Vi skannar av köerna till Idoluttagningarna, du vet. Kör på det gänget som kommer någon vart. Fräsch, obefläckad energi. Finfint.”

Jag nickade, men slogs av en sak. ”Men, om man omvandlar de som inte når så långt i Idol, eller som bara är jävligt dåliga, till energi. Blir det bra då?”

Vakten skruvade på sig. ”Jag får egentligen inte diskutera smutsiga bomber. Men, visst är det så att vi har skapat energi som är direkt skadlig för samhället om den hamnar i fel gathörn och används i gatumusikantsyfte.”

”Kevin Borg?”

Vakten besvarade inte min fråga. Jag gick vidare med nästa.

”Men, vad händer när stjärnor dalar då? Vad sägs om Kikki Danielsson?”

”Ja, det där är ju lite surt. All energi skapar slaggprodukter och vissa stjärnor har en ganska kort halveringstid. Kikki är ett exempel, Lasse Berghagen ett annat och värst av allt är väl Anna Skipper. Vi trodde hon var en isotop, men hon känns som ett jävla tomtebloss.”

Jag lade armarna i kors och tog på mig en bister min. ”Accepterar ni vilken skit som helst?”

Vakten skakade på huvdet. ”Är stjärnorna av för låg kvalitet säljer vi energin på spott-marknaden. Lustigt nog köps det mesta upp av TV4. De verkar se sig själv som en dagslända för de köper energi som inte ens varar en pilot av en sit-com i snitt. Det är så många testade och avfärdade komiker som de betalat grymma överpriser för. Och vad har de fått? Självutlösande proppar.”

”Men, finns det inte säkerhetsrisker”, sa jag.

Vakten ryckte på axlarna. ”Förr använde vi oss av Allgott&Villgott, Conny Ray och Janne Lucas. Idag är vi mycket mer noggranna. Alla stjärnor måste klara röntgen, Wikipediakollen, tondövhetstesten och vanliga pricktester. Är folk allergiska mot dem, då blir det inget.”

Jag pekade på reaktorn. ”Robert Wells?”

Vakten flinade. ”Skojar du? Det hade blivit härdsmälta direkt och minst 50 år av boogie-woogie-strålfeber i landet.”

Jag funderade lite till och sa Tomas Ledin. Och bara namnet fick larmet att gå. Kvarteret bäddades in i skum, gubbar i knepiga dräkter luftlandsattes och det blev ett jävla röj helt enkelt.

Jag var dock fortsatt nyfiken, fick fatt på en telegrafstolpe och knackade iväg ett sista meddelande till vakten: ”Lars Adaktusson?”

Svaret kom snabbt: ”Utan honom vore Svalbard svart.”

TV-tragik

Som första blogg kan Word up, Anjo avslöja delar ur alla tablåer som väntar i vår. Here we go, de största nyheterna:

Ensam eremit söker inte (TV4): Ett helt nytt dejtingkoncept. Fyra eremiter avsäger sig alla inviter och i åtta program följer vi deras totala inaktivitet, hur de inte besvarar brev och hur de inte tittar på foton på potentiella uppvaktare.

Stureplan (Kanal 5): Först såg vi hur de reste med Färjan. Sen mötte vi dem i Ullared när de handlade. Nu kommer den tredje och avslutande delen i Femmans antropologiska studie om stockholmare: åtta avsnitt om folk som kallar sig stekare och oftast dricker en stor stark.

B-stjärnorna på pensionatet (SVT1): På grund av sänkt budget flyttar Stjärnorna på slottet till en mer modest miljö, ett pensionat i Lessebo. De fem som deltar är Anna Anka, Elisabet Höglund, Malou von Siewers, Tomas Ledin och Marcus Birro. Enligt obekräftade rykten använder Birro sin dag till högläsning av Proust och Strindberg varpå Anka säger att han suger mer än hon menar att kvinnor bör göra i äktenskap. Birro ska då bli mållös, varpå Ledin vill lösa allt med en krama-varandra-låt med Malou och Bettan som doa-kör.

På Spårvagnsspåret (SVT2): Chockåterkomst för Oldsberg i en lågbudgetvariant av hans succé. Nu åker vi spårvagn i naturlig hastighet, varför varje resa tar hur lång tid som helst. De fyra tävlande lagen består av: 1. återförenade Triple&Touch; 2. Göran Johansson, Siewert Öholm och Viveca Lärn; 3. Lasse Brandeby, Claes Malmberg och Frank Gunnarsson; 4. Allgott, Villgott och Conny Ray. Kapellmästare: Janne Lucas. Sångare: John Ballard. Domare: Leif Loket Olsson (i handbollsdomardräkt förstås). Sidekicks till Oldsbergs fantastiska humorinslag: Fredrik Belfrage och Janne Jingryd.

Big Brother Reklam (TV3): Tjugo klart sämre än genomsnittliga reklamare som gått på reklamskola och numera mest använder sin tid till att racka ned på branschkollegor anonymt på nätet stängs in i ett hus där de ska kommunicera på riktigt. Här ska stockholmare lära sig att folk från spenaten är bra och alla utanför tullarna ska försöka förstå att de innanför tullarna faktiskt är mänskliga när de är sig själva. Komik, tragik och mängder av patetiska korrekturfel utlovas när färgblinda ADs och dyslektiska copywriters blandas med dysfunktionella projektledare och oplanerade planners. Alla speglar i huset är från lustiga huset på Liseberg och får folk att tro att de är större än de är. Istället för gupp under täcket kan det bli en hel del buzzwords, tvärsäkra uttalanden om saker man inte vet ett skvatt om och självgoda plattityder – och det redan i första avsnittet. Otroligt. Förväntat allmänintresse: noll. Förväntat antal kommentarer i branschpress och på twitter, vilket kan få en att tro att det här är jätteviktigt: 245675.

Den riktiga fotbollskanalen (SVT24): Ett fotbollsprogram som är helt nyskapande. De har insett att italiensk fotboll inte behöver Birro, att Ranelid måhända är solbränd men tillför noll och intet i fotbollssnack, att Djordic är en sönderspelad singel och att oavsett vilka skitbilder man visar, så är avsaknaden av dessa tre ett totalt genidrag.

Redigerarna (TV8): Nytt lekprogram. Ett gäng kvällstidningsjournalister får såna där fantastiska kylskåpsmagneter som man kan bygga små meningar av. Självklart finns inte orden chock, kaos, katastrof, döds, vålds, mord, extra och andra smaskigheter med. Därefter får de beskrivet ett scenario och ska bygga löpsedlar utifrån det. Alla tävlande har elektroder så att vi kan följa deras EEG-inaktivitet. Programledare: Peppe Eng.

Måsarna (Animal Planet): Dramadokumentär där vi följer skrikmåsar från deras naturliga häckningsplatser i Stockholmstrakten till deras parningsplatser på Gotland och i Båstad. Fantastiska naturbilder där uppblåsta hannar utför parningsritualer på alla fyra, stöter upp sin mat, slåss om honornas gunst och förgäves försöker förstå hur man dricker ur flaskor. Berättarröst: David Attenborough.

Slipsen mot strupen (TV3): Etikettsdrottningen Magdalena Ribbing drar åt slipsen på den extremt ohyfsade Alexander Nilsson och lär honom att veta hut. Alexander är den ointressante kocken i Kniven mot strupen som skriker åt folk på syltor och verkar vara tuff, men egentligen är en blek kopia på den arge kocken, som i sin tur var en extremt blek kopia av originalet – Gordon Ramsay.

Beck vs. Wallander (TV4, TV4+): Äntligen gör fyran slag i saken och skapar en filmserie med både Beck och Wallander. Kan det bli bättre? I alla huvudroller: Rolf Lassgård. Det är en samproduktion med Tyskland, alla äter Riesen, säger att det ordnar sig med taskigt läppsynk och under alla biljakter spelas Michael Cretus Samurai. Filmerna, man spelar in 94 stycken på två veckor, sänds varje söndag i båda kanalerna.

Mycket nöje, gott folk.

Svarttaxi med lord Vader

Jaha, då har man överlevt en tripp till folkrepubliken Majera.

Det blev några hundar och lite mat på Red Lion i samarbete med delar av IFC och andra bra människor. Sen började charaden.

Jag var inte helt sugen på att åka vagn i hundra år, så jag bestämde mig för att ta en svarttaxi. De vanliga busarna stod inte utanför krogen, däremot stod Darth Vader där och väste fram en fråga om jag ville ha taxi.

– Visst, sa jag. Egentligen ville jag inte, men det var som om en kraft tvingade mig att säga ja.

– Come with me to the dark side, sa Darth och pekade på ett tvåsitsigt rymdskepp som stod dubbelparkerat längre ned på gatan.

Jag hoppade upp och SVISCH, så var jag hemma i Olskroken.

– 800 spänn, sa Darth.

– Herregud, sa jag. Vad har du för kilometertaxa egentligen?

Sen insåg jag att hans knutna hand och en begynnade nötknäpparkänsla strax söder om min ekvator försämrade mitt förhandlingsläge. Jag kastade över åtta hundringar och en påse halstabletter.

Darth tog en tablett, sög länge på den, och sa sen tack med en ohes röst som påminde väldigt mycket om Anne Lundberg. Herregud, Darth Vader är skåning… Stockholmare hade jag kunnat tro, givet hans attityd, men skåning?

Dags att sova. Det här var en dålig kväll. Nästa gång tar jag spårvagnen hem, även om det är Lasse Kronér som kör med Loket och Conny Ray som konduktörer.