Låt inte friheten bli ett dödfött barn

I staden där jag köpte hibuskus i en gränd,
där jag vimlade i de trånga basarerna,
drack svart kaffe i svarta natten
och hittade en koptisk bar där ölen bodde.
Kanske finner de friheten där … snart.

Vid havet där jag såg sagan vid horisonten,
delade gator med kameler som inte log,
där den lilla flickan sålde sina armband
och jag verkligen låg till bords var kväll.
Kanske är där frihetens tid … äntligen.

Och jag önskar att friheten
ska födas med kejsarsnitt,
istället för att förlösas med blod och skrik.

Men,
allra mest att den inte blir ett dödfött barn.

Jag vill att sparkarna i magen skriker:
Det är min tid nu.
Att de inte är ett ordlöst farväl
från någon som aldrig får krama er hand
och skrattande upptäcka solen.

Kanske friheten måste födas
genom blod och död igen.
Men, då kommer skriken av sorg
och vreden över vårt vansinne
en dag stillas av frihetens oskuld.

Alla de ögonljus som slocknar
blir vackra stjärnor.
Tysta faddrar som vakar över friheten
när den lär sig att stå, gå och leva.

Till varje ängel som borde få vara kvar
och till alla som vaknar i morgon:
Jag önskar så innerligt
att er frihet inte är ett dödfött barn.

 

Att hjälpa Gud på traven

Hej, Gud.

Tack för ditt brev. Jag ställer gärna upp och skriver om bibeln så att den blir modernare.

Jorden skapades på sju dagar? Byt till sju avsnitt, se till att det blir en cliffhanger i varje och få in lite mer sex. Väl tråkig inledning.

Adam och Eva? Hur visas bäst ett äkta par som har hela paradiset och sumpar det för småsaker? Mitt förslag är Laila Bagge och Niclas Wahlgren. Sen måste äpplet bort. Ett äpple om dagen är bra för magen – du förstår att det inte håller. Jag föreslår att de äter förbjudna cupcakes som de får av Anna Skipper.

Moses är Steve Jobs, påhittig, men skapar en massa problem för Farao, som är Bill Gates. Och så får Moses de tio budorden på två stycken iPad.

Det är rätt många gubbar som är över 100 år och har sex. Det funkar inte idag och känns lite gubbsjukt. Jag tror att de barnlösa ska vara max 33 år, har testat IVF och nu står i adoptionskö.

Bra att Josef slängs i brunnen, men vi kan väl säga att han blev utröstad istället och så döper vi den avdelningen till Brödrakampen.

Josua välte inte Jeriko med basuner, men om vi tänker att han hade 1000 falsksjungande Idolaspiranter i armén, då blir det bra.

David mot Goliat. Lite töntigt. Vi ersätter Goliat med tolv MMA-killar och så låter vi David vara en blind pacifist, då blir det mer äkta. Stenslunga känns också väldigt 1980. Jag tycker att David ska ha en Soft Air Gun.

Salomo var visst vis och fredlig. Vi stryker det avsnittet. Helt omöjligt att få upp intresset.

Sen har du en lång transportsträcka med profeter och dikter. Fint, men lite väl smalt. Vi kan behålla en profet som smörjer kungar. Han spelas av Christer Björkman och kungen är någon okänd herde som slår igenom – lite som Anna Bergendahl.

Daniel kastas ned bland lejonen? Jona blir uppäten av en val? Eh, så gjort i Gladiator och Hajen. Jag tycker att Daniel kastas ned bland pensionärer och Jona drunknar i klagobrev till Försäkringskassan.

Jeses, vilken hjälte. Mer om tonåren säger jag – han borde ju varit rätt het på marknaden, Guds son och allt. Tänk dig vilket kompisgäng han måste haft. Han fixade vin av vatten – vilket partytrick!

Lite mer action och show behövs. Han moonwalkar på vattnet. Han bjuder 5000 människor på italiensk buffé och grappa (fisk och bröd, yääck). Han väcker upp tondöva. Han botar kungar med dyslexi och medeltida inställningar till bröllop. Sen tycker jag att den där scenen på korset är lite seg. Vi kan väl säga att han kör till Golgata i en miljöbil, men att lapplisor som hämnd spikar upp honom. Men, sen blir han odöd och kommer tillbaka som en vampyr till Judas håller upp 30 silverpenningar så att Jesus förångas och blir en osalig ande.

Hmm, lite omskrivet där och kanske inte din kopp te, men det säljer, Gud. Det säljer. Ibland måste hjältar förändras till det sämre. Tänk dramaturgi nu.

Paulus verkar vara en riktig brevvän. Kul. Om man läste Lyckoslanten som barn. Vi kan väl svepa över de böckerna i en kort sammanfattande scen. Vi vill inte ha en Meg Ryan vs. Tom Hanks till i filmhistorien. Snacka om Armageddon.

Uppenbarelseboken, the grand finale. Vilken underhållning. Jag tycker att Apokalypsens fyra ryttare måste få moderna motsvarigheter. Jag tänker mig Martin Timell, Jan Guillou, Lars Adaktusson och Elisabet Höglund.

Måste Jorden gå under? Jag skulle vilja ha en liten öppning om du vill skriva en uppföljare. Vi kan väl avsluta med att godheten besegrar ondskan, allt är blommigt och fint och vi har fått en ny värld, men så återvänder vi till Jorden och där reser sig Satan ur ruinerna och skrattar. Vad tror du om  Peter Harrysson som rosslar: Hej, mamma.

Vilket klimax. Vem är Satans mor? Om du är alltings fader, har ni haft en grej? Kärlek, svek och skapandet av nya världar. Tro mig, Gud. Vilken franchise det här kan bli. Jag ser minst elva filmer framför mig. Noas intergalaktiska ark, där har du en spin-off.

Ödmjuka hälsningar
Andreas Johansson