Kort fortsättning på det här inlägget.
”Hej, pappa!”
”Hej, Svea. Det är underbart att prata med dig.”
”Ja, jag har förstått att du tycker om mig redan.”
”Det gör vi båda. Det är så här, när jag träffade din mamma rann mycket av det som tyngt mig bort. Och när vi insåg att vi skulle bli föräldrar … tja, det var som om vi båda kunde dra två streck över det förflutna.”
”Var det så illa innan?”
”Nej, verkligen inte, men det blev bara så otroligt bra med ens.”
”Hur känns det att vänta mig?”
”Märkligt underbart, tror jag man kan säga. Din mamma bär dig inom sig, så hon känner och märker av dig hela tiden. För mig är det ibland lite mer svårt att greppa. Det är som om jag också är i en slags livmoder. Jag sparkar mot väggarna, förundrad och fundersam över vad som komma skall. Allt är underbart och varmt, men jag längtar efter att förlösas och få ta del av det nya livet. Det finns ett slags mödraskap mellan kvinnor när det är barn på väg, det är inte riktigt samma för blivande pappor. Mina vänner som har barn pratar sig varma om det, men det finns något mellan mödrar som jag inte märker mellan pappor.”
”Jag hör dig prata med mig varje dag.”
”Jag försöker byta några ord med dig så ofta jag kan.”
”Jag hör min mamma också. Hennes skratt är härligt – och så plingar det när hon går.”
”Det är hennes gravidsmycke, se det som en liten klocka som påminner dig om att vi är med dig och bryr oss gränslöst.”
”Det hör och känner jag, pappa. Varje dag.”
”Vi längtar efter dig, Svea.”
”Jag längtar efter er också, fast jag aldrig träffat er.”
”Din ankomst är planerad till 3 maj, då väntar allting på dig här. Du skulle se det vi skaffat och kommer att skaffa till dig.”
”Jag kanske blir försenad, sånt händer. Jag är inte så bra på klockan än.”
”Det är okej, vi vet att du föds i exakt rätt tid, prinsessan vår.”
”Vi ses då, pappa. Hälsa mamma.”
”Det gör du så bra själv varje gång du sparkar till, Svea, men absolut. Och du, sköt om dig tills vi ses. Du bor i den bästa lilla ettan utan balkong som finns, men vi lovar att toppa den så fort du kommer ut.”