Etikett: Gustaf II Adolf

Hemresan

Det fullständigt vräkte ned, regnet alltså. Jag hoppade på nattvagnen från Chapmans torg, men för sent insåg jag att det var gastarnas spårvagn.

Sten-Åke Cederhök körde och skrattade sitt Albertskratt. Hagge Geigert klippte biljetterna och Sonya Hedenbratt tog ton i vagnens mittparti.

Karin Boye såg olycklig ut och huttrade. Hon sa att hon verkligen ångrade det där om knoppars bristande och önskade att hon istället skrivit kupletter med Ernst Rolf.

”Fy fan för mobiltelefoner och dessa jädra sms”, sa Kalle Sändare. Och längst bak satt Gustaf II Adolf och suckade när han såg Masthuggstorget. ”Det här är inte vad jag grundade.”

Gunnar Gren försökte dra i nödbromsen, han ville till Silverkällan, men förgäves.

Mellan Järntorget och Hagakyrkan började Cederhök gråta: ”Titta vad de har gjort med Haga, Hebbe lella.” Sen insåg han att Hebbe inte var där och hulkade om möjligt ännu mer.

Nästa hållplats Kometen hördes plötsligt. Det var Ingrid Segerstedt-Wiberg som var hållplatsutropare och jag hastade av på stadens paradgata och rusade ner mot Heden. Men, vänta lite. Där stod ju en taxi i fickan utanför 7-Eleven, jag som trodde att taxibilar var förbjudna på Avenyn.

Halvt svampförvandlad av regnet och lika procentuellt förblindad slet jag upp dörren och slog mig ned på passagerarsidan. Jag stängde dörren och torkade bort det värsta regnet ur ansiktet.

”Olskroken, tack.”

”Självklart”, sa Viktor Rydberg, lade in ettan och körde rätt in i en annan dimension.

Man ur huse, svenskar!

Det märks på folket här. De är trötta på invasionen och tänker inte stillasittande åse hur vår del av staden invaderas av främlingar. Just det. Olskroken är belägrat av utlänningar – och med utlänningar menar jag förstås fransmän.

Först satte de igång att sälja fuskpizzor under namnet Cyrano. Istället för formsprutad skinka, ost-från-gud-vet-var och vitlökssås i Sportjohanflarror skulle de käcka sig med mozzarella, parmaskinka, oliver och hemgjord pesto. Max hälften så många kalorier, men dyrare.

Nu har även Le Pain Francais slagit upp le port. Istället för ett hederligt slitet fik som säljer Caffé Latté och standardbaguetter är det nu café au lait och nybakade, frasiga och härliga baguetter med rabarbermarmelad och sånt.

Det råder upprorsstämning förstås. Vi hade våra sunkiga pizzerior, två kinor, en fulkina och en hybrid som sålde allt – kunde fransmännen låta oss ha vår del av världen för oss själva? Non, messieurs et mesdames. De skulle prompt ta över.

När jag som vanligt rastade min tapir ikväll såg jag att skylten till stadsdelen hade fått ny text: L’Olscroque. Ett par infödda försökte stoppa helgerånet, men poliser – självklart i franska polismössor – slog tillbaka dem med baguettechocker.

Vakna, svenskar. Upp ur tv-sofforna, vikingar och karoliner. Backstugesittare, torpare, smeder, väverskor, friherrinnor, bloggare, odalmän, präster, borgare, adel, bönder och bakfyllestånden – res er, försvara fosterlandet.

Västgötar, svear, norrlänningar, smålänningar, gutar och skåningar (okej, ni kan ju dra åt…) – minns sommaren 1994 och fotbolls-VM. Då var vi en nation, ett folk. Låt oss bli det igen. Låt Olskroken bli fransmännens andra Waterloo.

Knyt den svenska järnnäven innan kolportörerna börjar sälja Le Figaro på dörrarna och Redbergsvägen döps om till Rue de Gaulle. Låt aldrig a-lagarna överge Marinella till fördel för Bordeauxviner. Låt aldrig korvkiosken tvingas sluta sälja French Hot Dog för att de nya makthavarna inte uppskattar produktnamnet.

Slut upp, svenskar. Mandom mod och morske män. Du gamla, du fria. Blott Sverige svenska krusbär ha.

Slåss för barnen Hedenhös, Röde Orm, Gustaf II Adolf, Torbjörn Nilsson och Verner von Heidenstam.

Fattar ni? Heidenstam!!!! Vad tror ni händer om fransoserna får tag i hans underbara ord:

Jag längtar marken,
jag längtar stenarna där barn jag lekt.

De hade förstört skönheten i Heidenstam och säkert anordnat bokbål med allt som Povel, Robban Broberg och Beppe Wolgers skrev. Det får aldrig ske. Slåss för vårt land, vår plats på jorden.

Låt aldrig ockupanterna segra – L’Olscroque skola åter bliva Olskroken. Framåt, bröder och systrar!!! Sisten till fronten är en vitlöksbaguett…