Skyddsutrustningen fixad – dags för nattvandring

Jag tror jag har med mig allt som behövs för att känna mig säker på nattens promenad:

  1. Pepparspray om jag möter en bov med ont i sinnet.
  2. Överfallslarm om jag möter en annan kriminell bov när jag gjort slut på pepparsprayen.
  3. Visselpipa om jag skulle springa på en busig bov även efter att överfallslarmet gjort sitt.
  4. Vitlök som skrämmer bort vampyrer.
  5. Ett krucifix som skrämmer förkylda vampyrer som tappat luktsinnet.
  6. En hammare och en påk som jag kan slå in i bröstet på förkylda vampyrer med synfel.
  7. Silverkulor så att jag kan ta kål på alla varulvar.
  8. Hörselskydd och skygglappar så att jag kan undvika alla bokstavstroende och missionerande mardrömmar från Jehovas vittnen.
  9. Ett paket vetemjöl som jag kan hälla över alla bokstavstroende och missionerande LCHF-fascister så att de håller käften.

… ja, det ska väl vara allt. Då går jag ut då. Hej hej.

Dagen då buddhismen dog

I rätt många år har Buddha bott här i Olskroken och vi har vant oss vid att den glade tjockisen sitter under ett träd vid torget och mediterar. När man går förbi och slänger upp handen till hälsning svarar han alltid med klokheter som bättre än tusen tomma ord, är ett som ger fred eller högljutt plaskar bäcken, men stilla är oceanens djup.

På sistone har han dock förändrats och i morse hade han satt upp en skylt vid trädet: Buddhas kärleks råd givning.

”Du har särskrivit kärleksrådgivning”, sa jag. Han stirrade tomt på mig och ryckte på axlarna. ”Förgängligt är allt som är sammansatt. Vänta lite, något stör mitt väsen.”

Sen gick han bort mot en bil som stod i vägen för andra bilar som ville köra fram till trädet och få råd. Han knackade på sidorutan. När kvinnan i bilen vevat ned stack han in huvudet och skrek. ”Jag gillar zen, men hatar att min kund är sen på grund av en subba som parkerar illa, så om du kunde och flytta på din religiösa tyngdpunkt, som verkar vara den stora röven, så kanske jag kan nå nirvana, eller få mig något någon jävla gång.”

Kvinnan körde iväg med en rivstart som nästan dränkte hennes svordomar. Jag tog tag i Buddha. ”Vad fan pysslar du med, Buddha? Hur mår du?”

Han skrattade. ”Fint, äntligen. Jag såg mig i spegeln för ett par veckor sedan. Fet, fet, fet var det enda jag kunde tänka. Här har jag suttit i månader och mediterat och bara vräkt i mig skräpmat och vräkt ur mig skitsnack. När jag sa att tre ting inte kunde döljas och hänvisade till solen, månen och sanningen så ljög jag – fyra ting kan inte döljas, den här hör till gänget”, sa han och klappade sig på magen.

”Du bantar”, sa jag.

”LCHF”, sa Buddha. ”Jag har gått ner 8,7 kg på tre veckor. Jag börjar bli snygg och smärt och det diggar brallisarna.

”Men, varför har du börjat banta? Alla älskade dig som du var.”

”Varje mänsklig varelse är upphov till sin egen hälsa eller sjukdom och jag kände för att kunna titta ned och se min egen snopp och dessutom få lite action.”

”Men, ditt budskap och din filosofi är frid, snällhet och så vidare. Bantandet har gjort dig till en grinig och självisk kapitalist.”

”Att hålla kvar ilskan inom sej är som att ta brinnande kol för att kasta på någon; du är själv den som blir bränd.”

”Jag föredrog den gamla Buddha, du var fat and happy, nu …”

”… får jag chansen på brudar, okej? Jag kan snacka lite trams, dra till med flummigt jidder som får Coelho att låta som en tjugofemöresfilosof och sen är det rätt in i sängkammaren. Det är inte Nirvana, men varje gång det går så upplever jag lite deja vu och shangiri-la, okej.”

Jag tittade på honom. ”Du är bara yta, allt det du sade, allt jag trodde på. Det var bara fejk och skitsnack.”

”Grabben, du får ett råd gratis. Din uppgift är att upptäcka ditt nästa ragg och sen ge dig hän åt bruden med hela din libido.”

”Nej, din uppgift är att upptäcka din värld och sen ge dig hän åt den med hela ditt hjärta, det har du lärt mig”, sa jag och skakade Buddha. ”Du är inte en filosof, du är en kåt lyckokaka.”

”Killen, om du losade några pannor hade du kunnat ragga upp som jag. Allt som behövs är lite rundsnack och sånt. Du kan få låna min citatbok. Egentligen kan jag be dig dra, men jag delar gärna med mig av brudarna.”

Jag skakade på huvudet. ”Jag är bättre än dej, jag vet var jag kommer från.”

Buddha funderade lite. ”Rätt okej citat om man bygger på det lite, när sa jag det?”

”Det är Plura som skrev det”, sa jag och gav upp buddhismen. ”Från och med nu är han den ende kille med en rejäl mage som jag dyrkar.”

”Lyssna på mig så får du brudar”, ropade Buddha när jag gick iväg.

”Förr var du vacker, nu är du bara en analog nätdejtingsida”, sa jag och gick hem, slog på datorn och hittade detta.

Vad fan liksom?

 

 

 

Knip igen

Det var halt idag. En gräsand halkade och drattade på stjärtfjädrarna. Då började en knipa skratta. Ett kärlekslöst skratt, ett rått och elakt skratt.

”Lägg av”, skrek jag. ”Hur tror du att världen ska kunna bli vacker om man hånar andras olycka? Tänk om det var din häck som snart hade fler färger än en gräsandshanes vårdräkt?”

Då blev knipan ångerfull och stötte upp lite av sin frukost som en fredsgåva. Och då blev jag, i min tur, ångerfull för att jag hackade så kraftigt. Jag satte i mig lite av det slabbiga vita brödet och log tappert mellan kväljningarna.

Nu är det jag som börjar med LCHF, för fan.