Vi sprängde in det nya i natt. Jag och en gammal vän stod och mös i kylan. I snön flaxade en ängel. En annan dam bjöd oss på Cosmopolitan innan jag gick hem längs nypudrade snögator i Olskroken.

Hemma stod dörren vidöppen. UPS hade brutit sig in och levererat min årsmakapär, en Anjo 2010 DeLuxe – den specialbeställda maskin som ska föra mig ända till 31 december 2010.

Den är glittrande, löftesrik, ny, ofördärvad. Okej, den har bara osäkerhetsbälten, krockkuddarna är illusioner och stötdämparna valde jag bort för att öka prestandan, men den känns fantastisk.

Några ord om den häringa makapären.

En jädra massa platser: Tja, finns det hjärterum så finns det stjärterum. Alla som jag vill ha med mig i mitt liv får plats. En särskild plats är reserverad till hon som vill åka med nästa års makapär och nästa och nästa och nästa …

Grymt ordförråd: Precis under förarsätet får hela mitt ordförråd plats, dessutom med lite extra lönnluckor där jag kan slänga in några särskilt kluriga formuleringar och alla bokprojekt som måste med på färden. Jobb- och lustskrivande är noga separerade från varandra, men kan trots det influera om så krävs.

Relativt strömlinjeformad: Klart att prestandan ökar med lägre vikt, så det får bli några extra besök på gymmet för att verkligen få ut det mesta av maskinen.

Försvinnrutetorkare: Tveksamhet, självdestruktivitet och annat tråkigt är insekter som slår mot rutan. I år har jag extra grymma torkarblad som sopar väck dem. In your vägren, Jante.

Kärlekstankar: Makapären drivs förstås av kärlek. Bästa drivmedlet är augusti, men i väntan på att kärleksblandningen blir perfekt, förnyelsebar och gör världen grönare och vackrare, kör jag på en sorgfri soppa som luktar så gott att jag öppnar ögonen och vidgar mina sinnen rejält.

Inga dumma däck, men larvfötter:  Det ska vara gott att åka makapären och den får framföras även när promillen är på uppåtgående, men dumma däckningar och bortkastade utflykter till meningslöshetens pizzaknaprande bakfylleödeland bör minimeras. Däremot är larvfötterna alltid beredda att agera så att jag kan köra omkring i vattenpölar och vara så stor eller liten jag vill vara.

Inga spoilers: Nope, däremot en lång rad glada och roliga överraskningar – som jag lovar att leverera både här i bloggen och annorstädes.

Katapult med bungy: Ibland behöver jag dra till stjärnorna och mol allena tänka. Då finns en fin liten bur, som jag kan katapulta iväg rätt ut i kosmos och bara njuta av min egen värld. Självklart med bungyanslutning så att jag kommer tillbaka.

Dessutom har förstås makapären en gräsands-gps och plats för extra ostbågar om jag kör vilse.

Sa jag förresten att makapären ser bra ut och kommer att bli vackrare och vackrare ju längre året går?

Nähä, men så är det. Roll on 2010. Jag sitter i förarsätet, har fartkontrollen på maximum warp och beger mig rätt in i framtiden.

Det blir bra.