Ibland är döden en korrekt byråkrat
Som knackar klockan rätt på vår port
Andra dagar är den bara rabiat
Och stjäl små änglar alltför fort

Inte ens vackra ord bildar en mening då
Hur mycket kärlek man än ger sin röst
Så slukas allt av ett tomrum dit ingen kan gå
För det är dagar då inget skänker tröst

Då skriker tystnaden varför igen och igen
Fastän den vet att ingen har några svar
Förblindade av tårar söks en bortsprungen vän
Vi ber att allt är falskt och att han finns kvar

Det är inte rätt att tvingas släppa en liten hand
En färsk ängel får bara inte resa bort
Dess vingar är inte redo för himmelens land
Den resan gör äventyret så orättvist kort

Man vill säga att även tårar utan slut tar slut
Att minnet av änglarna finns i varje hjärtas slag
Och att när vi möts i Elysion har de bus på lut
Men det är ord för en annan och senare dag

Låt mörkret härska och slita till solen tar över
Då kan du med ömhet se på en himmel så klar
Lyssna när vinden viskar till trädtoppar och klöver
Att nu bor där en ängel som bara är underbar

Orden föddes när jag läste en bloggpost idag. Jag beundrar och uppskattar orden som alltid skrivs där. Idag var de så svarta de kan bli. Orden föddes då, men de handlar lika mycket om alla andra änglar. Stora som små. All värme till er.