För…

Jag älskar IFK Göteborg. Jag tänkte på det när jag gick förbi Hotellplatsen 2 förut. Där blev jag medlem i Änglarna och fick en pin av den tjocke tysken, herr Ruff med ballongmagen. Sen blev jag lite extra kär när jag läste att föreningens ordförande, Kent, inte direkt skrädde med orden om situationen på Ullevi. Och när jag kom in i butiken på arenan för att köpa försäsongskortet slogs jag av hur proffsig Sveriges enda riktiga fotbollsklubb är.

Sen gick allt åt fanders Papphammar-style. Den väldigt söta och skickliga butiksdamen log och sa hej.

”Hej”, sa jag. ”Jag ska ha ett förhudskort. Eller, jag menade inte det. Jag ska ha ett förförarkort. Nej, förintelsekort. Fan också, förlossningskort. Fan, jag menar förbannade-brudjävel-kort. Eller, det där menade jag verkligen inte. Jag ska ha ett försatskort. Aaaah, vad fan säger jag? Jag ska ha ett förbannatkort. NEJ! Ett förstörelsekort skulle jag ha.”

Då knackade supporterpolisen mig på axeln och gav mig tillträdesförbud på Ullevi i två år.

Jag måste lära mig att kommunicera med kvinnor. Det här håller inte.

Skylt

Jag gick förbi Ullevi i dag. Ja, inte gamla, utan nya, det vill säga det som byggdes 1958 – 50 år innan gamla byggdes…

En skylt satt ovanför spärrarna:

popcorn är också människor
popcorn är också människor

Och jag tänkte lite. Vem fan skrev den sista meningen? Vad skulle hända om jag gick fram till vakten och sa: ”Ursäkta, kan ni formulera en korrekt mening som säger samma sak som texten i rött men med ord som vanligt folk använder?”

På anmodan underkasta sig? Jösses.

Sen, angående det man inte får ta med sig in. Vi skiter i lite språkliga eksem och tittar på vad som skrivs.  Ja, och vi kan väl strunta i att det tydligen är skillnad på plast- och petflaskor. Och, låt oss inte fnissa för mycket åt uttrycket hårda föremål.

Det intressanta är sista punkten. Jag kan se framför mig hur skyltmakaren skulle skriva upp allt som är farligt och till slut fick slut på idéer och helt enkelt skrev Övrigt som kan orsaka personskada.

Fantastiskt. Vad innebär det?

”Ursäkta min herre. Jag känner att ni har ätit pizza med gorgonzola, roquefort, camembert och sparris. Er andedräkt är hälsovådlig.”

”Tyvärr, fröken. Er anakonda är säkert snäll, men den har en viss förmåga att krossa saker.”

Eller innebär det att alla människor är portade? För finns det något som kan orsaka personskador är det människor.

Skylten är förbudstråkig. Jag önskar att den kunde ha lite mer av attityden jag mötte från Old Bill (polisen) utanför Parkhead när jag skulle kolla Celtic v. Dundee United 1992. Försök att läsa det här med skotsk betoning:
Okay, son. Do you have any bombs, grenades or bazookas?

I ett liknande ämne. På andra sidan Skånegatan byggs nya rättscentrum och den stora skylten signalerar att äntligen kommer polis, åklagare och tingsrätt att hamna under samma tak. Jag tror säkert att buset längtar.

Hur som helst. Skylten pryds av en så där äckligt generisk bild som alla fotobanker är överfulla av – en leende ung man och en leende ung tjej. Det är synd att de inte fick med en tredje person, som i den amerikanskt politiskt korrekta fotovärlden alltid är färgad (eller möjligen en käck korean med uppkavlade skjortärmar).

Jag tycker dock att de kunde tänkt över bildvalet lite till. Självklart skulle det varit en polis med batongen i slagläge, en åklagare som blinkar och håller upp lagboken samt en domare som låtsas slå sin klubba i ett fängelsegaller. Det hade varit klart bättre.

Skyltkulturen i den här staden suger.