Från noll till fyra

NOLL är antalet ostbågar som ätits i år; delvis på grund av att min fina vän M kallar dem pillerompisar – delvis på grund av att Erika skickade en bild på en tjej i ett badkar som badade med ostbågar. Ostbågar blev helt plötsligt en för genital snack för mig.

EN är antalet inledningar av året som har känts rätt så lugna i själen. Det får gärna fortsätta så. Jag ska inte slå på stora trumman och prata om genomgripande förändringar, men jag har börjat se saker ur nya perspektiv rätt så länge nu och det fortsätter. Det ställer svåra frågor om mig, det jag gör, det jag är och det jag söker. Jag uttryckte det ännu flummigare i inlägget Spel (som följer nedanför det här).

TVÅ är antalet magiska promenader idag. Den första gick till jobbet strax innan mörkret fick sparken. Den andra gick i Trädgårdsföreningen efter att lunchlådan råkat ut för ett överfall och tömts på tillgångar. Jag vet inte vem naturen anlitade i natt, men den dekoratören gjorde ett fantastiskt jobb. Varenda gren i Göteborg hade, ytterst noggrant, fått varsin decimetertjock sträng med fluffig, vit snö. Det var vindstilla, en lätt grå himmel och en fantastisk rikedom i det jag såg trots den sparsmakade färgskalan. Så här ska vinterdagar vara.

TRE är antalet träningspass hittills i år. Något högre frekvens än i fjol om man säger så. Det känns bra och förutom träningsvärk är den enda bieffekten att jag orkar laga mat igen. Igår gjorde jag till och med fyra extra matlådor bara för att …

FYRA är antalet böcker köpta i år. Och här är de på en fin liten rad …

Patti Smith, Verner von Heidenstam, William Shakespeare och Bo Setterlind – vilken inledning på bokåret. Än har jag bara hunnit hugga in på Setterlinds diktande, men jösses …

Och efter fyra kommer fem (vad kan det vara?) och sex (ja, tack) …