Nu. Sen.

Nu.

Jag är pojken på cykeln som trampar så fort han kan längs den dammiga grusvägen. Ovanför dalen cirklar sju ormvråkar. ”Pappa, ring GT, ring GT.”

Sen.

Jag öppnar datorn och skriver, skriver, skriver. Avslutar så att vi kan börja på nytt med andra saker. Fart, fart, fart.

Nu.

Jag är lycklig när jag lämnar kanten i grustaget, svävar fritt och skriker glatt. Snart ska jag landa i varm, varm sand och sätta längdrekord.

Sen.

Möten. Jäkligt bra idéer. Få ihop det. Paketera. Leverera. Skratta. Klappa taxen Emmi. Lång dags färd mot kort natt.

Nu.

Upptäcktsfärd i änghagarna bland träd och halvt omkramad av storån på min väg till den vilda forsen där vattnet kan vara meterdjupt.

Sen.

Fortsättning. Avkoppling. Nedvarvning. Andhämtning. Bara en dryg vecka till, sen ledigt.

Nu.

På saftkalas i det förgångna.

Sen.

En kopp te innan jag och dagen vaknat.

God natt.

2 reaktioner till “Nu. Sen.

  1. Nu.
    Inga tvivel om att livet är här och nu.
    Sen.
    Inga tvivel om att livet är här och nu…

    Bra skrivet!
    (För den ouppmärksamme så ska det vara tre punkter i sista meningen)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s