Lite trumpen är jag

Det är som om sommarlöven
föll i april, detta märkliga år,

I öster ryter nordanvinden.
Siroccon bär inte sand,
bara droppar av blod.
Och i väster går solen ned.

Tiden står still,
tvekar,
och springer bakåt.

Solen går upp igen,
men vem ser det
i mörkret?

Gryningen har klätt sig
i nattskrud,
tycks somna om,
oroligt.

Jag vet inte
något om i morgon,
det är min enda tröst i dag.

En reaktion till “Lite trumpen är jag

  1. Helt från ingenstans mindes jag plötsligt din blogg som jag följde så flitigt för tusen år sedan (eller kanske var det nio). Kul att se att du fortfarande skriver och så vackert. /Sandy

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s