På återvinningsstationen

En ensam och sorgsen man står vid pappersinsamlingen. Hans läppar darrar och han har precis proppat tidningslådan full med tidningar à la Ensam är stark-magasinet och de nötta kursbreven från hans otroligt misslyckade Hermodskurs i ”så träffar du en kvinna”.

Nu ska han precis till att proppa ned alla pizzalådor och tomma portionsförpackningar från Dafgårds som han värmt till middag och ätit i sin lilla etta med kokvrå, sovalkov, fransk balkong och fönster fulla med maniskt skötta krukväxter.

Då kommer den flinande grannen som är Anders Frisk-blonderad. Han har fet halskedja och har knäppt upp en knapp för mycket i skjortan som borde täcka den polettköpta bröstsolbrännan. Med ett garv tömmer han en papperskasse som enbart innehåller tomma kondomlådor rätt ned i bingen.

Den ensamme biter sig i läppen. Jag skakar på huvudet och vet att det inte är min sak, men så gör jag det ändå. Jag rusar fram till två bilförare som försöker få igång en bil med hjälp av en annan bil och krokodilklämmor. Jag lossar klämmorna (blixtsnabbt) från den döda bilen och fäster dem vid den skrytsamme och sexuellt frigjorde typens genitalier.

BZZZZT låter det när han rycker till och får sig en rejäl omgång söder om ekvatorn.

Mannen sjunker ihop och jag ser ett litet leende i ansiktet hos den ensamme som just ska till att stoppa ned den sista förpackningen med 5-för-99-kronors-schnitzel i lådan.

Fåglarna sjunger. Det är vår. Och det luktar bränt. Märkligt.

3 reaktioner till “På återvinningsstationen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s