Presenskort

Det är när jag ett dumt ögonblick
knackar på dörren till ingenting,
vandrar i ett ösregn där dropparna är spikar,
möter ett mörker utan gråskala
och rivs sönder i en isstorm av minnesbilder
som jag plockar fram ett av mina presenskort
Jag går till butiken som ligger lite senare än då,
löser in det hos en vänlig själ
och får precis den dos av nu jag behöver
för att aldrig kunna vända om

Det är när jag desperat öppnar flaskan
och dricker gammal sorg,
berusar mig på vankelmodets svagdricka,
fyller min själ med vemod
och blir för full för att inte få minnesluckor
som jag letar fram ett av mina presenskort
Jag byter det mot en glimt av augustis ljus
om så bara för en sekund
så att jag återfår den färg mitt ansikte tappat
och aldrig smälter in bland gastarna

Det är då jag ser solen sorgset gå ned
när det borde vara gryning,
vrider tillbaka klockan till en förlorad tid,
läser gårdagens dystra nyheter
och tror att de ler om jag bara repriserar dem
som jag vecklar upp ett tummat presenskort
Jag lämnar det i utbyte mot en enkelbiljett
för att ta mig från det svåra
på en lyckligt vild tur utan retur
som upprepar sig utan uppehåll alls

2 reaktioner på ”Presenskort

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s